Förändra med små steg och börja nu!

Många avger varje år nyårslöften. Stora visioner om en framtid med större muskler, bättre kondition, lägre vikt, mindre alkohol, bättre mat osv, osv. Ofta rinner det snabbt ut i sanden.

Jag väljer i ställer att sätta mindre mål, ta kortare steg och inte vänta till nästa år utan börja redan nu.

Jag ska börja cykla till jobbet minst två dagar i veckan.

Jag ska inte dricka någon alkohol.

Jag ska äta ännu mindre kött.

Jag ska dricka max två koppar kaffe om dagen.

Första etappen blir resten av 2017. Andra delen blir januari. Sen får vi se. Men jag börjar nu.

Räven

Det är vår och tidig morgon. Jag sitter i bilen på vägen till jobbet och störs plötsligt av något som fladdrar till i backspegeln. Jag vrider den för att se efter vad det är.

Bakom mig sträcker en räv fram sitt huvud och tittar underfundigt på mig. Efter en kort sekund öppnar den munnen och säger: ”Jag är räven bakom ditt öra.”

”Jag anade det”, svarar jag och kör vidare.

Konsten att hålla ett nyårslöfte

Har du någon gång avlagt ett nyårslöfte och sedan inte hålla det? Varför avlägger vi dem? Är vi missnöjda med något och vill ändra på det? Och varför blir det inget av det?

Många av oss har avlagt nyårslöften som innebär bot och bättring, ofta handlar det om något vi skulle vilja göra annorlunda, men av någon anledning slutar vi ofta efter ett tag och faller tillbaka i gamla mönster och vanor. Varför blir det egentligen så?

Ofta handlar det om att vårt mål är stort och att vi försöker ta ett stort steg dit och det är svårt, övermäktigt och känns nästan omöjligt och det är därför vi så sällan lyckas.

Knepet är att börja med något litet, ändra på en sak, en vana. När mönstret är ändrat och en ny vana är inlärd blir nästa förändring mycket lättare och rätt snart är en nya livsstil ett faktum. Det finns några bra saker att göra för att underlätta ytterligare. Prata om det! Prata med vänner och bekanta, med släkt och andra i liknande situation. Publicera på nätet i ljud och bild. Var stolt och visa vad du gör. Det påverkar.

Och framför allt – vänta inte till nyår med att avge löftet – börja nu!

Drömmen om framtiden

Jag drömmer.

Jag drömmer att jag reser i tiden och jag reser inte bakåt för att göra annorlunda, utan jag reser framåt. Framåt förbi konsekvenserna.

Runt om mig ser jag människor och hur deras utveckling i tidsrummet medan jag passerar. Jag ser skogar växa. Jag ser att fabriker slutar ryka. Jag ser att flygplan slutar flyga och att bilar slutar köra. Jag ser också allt färre människor. Efter ett tag ser jag inga människor alls och märker att jag är på väg att stanna.

Himlen är klar och luften är ren och djur är inte alls sällsynta där i framtiden. Jag rör mig sakta framåt och förundras över den vackra naturen och alla vidunderliga vyer och mångfalden av djur. Jag stannar upp och tittar på marken. Där är något som väcker mitt intresse. Jag böjer mig ner och börjar gräva. Jag gräver efter spår. Jag når till berget och på något sätt lyckas jag flytta berg med mina bara händer. Så ser jag det. Stora rör. Det är många. I koppar och betong. Jag kliver upp ur hålet. Då ser något i den stora jordhögen vid sidan.

Jag ser lämningar från Antropocen. Människans tidsålder. Jag ser ord som hållbarhet, miljö och tillväxt. Jag ser också uttjänt kärnbränsle och små klisteretiketter med I love Eco. Jag slås av hur korkade de måste ha varit de där människorna. Och att jag är en av dem.

Hur dum är jag egentligen?

Elbilen är ett enkelt val

En resa Halmstad till Göteborg kan kosta 362-748kr enkel resa för en tvåbarnsfamilj. Då är det enkelt att ta bilen istället.

Det kostar att åka tåg

Nyladdad står den på uppfarten och tar oss tyst och lugnt norrut på motorvägen mot vår destination. Den höga farten och den för dagen påtagliga motvinden tar extra på krafterna men vi når vår laddplats utanför Onsala utan problem. Där kopplar vi in snabbladdaren och tar fram fikat och tar en paus.

Drygt 20 minuter senare har vi fyllt på med energi hos oss och nog för ytterligare 150km körning med bilen, samtidigt som närliggande restaurang erbjöd toalettbesök. Iväg igen.

Strax sänks hastigheten på grund av vägarbete och vi kör nu i behagligare tempo. Väl inne i Göteborg gör sig bilen perfekt och parkeringshuset erbjuder tjugotalet laddplatser som det lätt går att koppla in sig på.

Så trots långsammare resa sparar vi både pengar och miljö. Tåget kostar oss som minst 362kr och elbilen 25•2kr för laddning och ca 200kr för parkering. Bensinbilen hade kostat ca 140kr (14•14•0,7) i bensin och väldigt mycket i utsläpp.

Så länge tåget inte är konkurrenskraftigt på dessa resor är valet väldigt enkelt – elbil.

Smartare än en krabba

Det sägs att en krabba som läggs i kokande vatten försöker ta sig därifrån men lägger man istället krabban i kallt vatten och slår på värmen stannar krabban kvar och kokas långsamt levande.

Vi människor vet om att koldioxidutsläppen sakta värmer jorden, men ändå försöker vi inte ta oss bort från situationen. Vi verkar sitta lugnt och invänta det oundvikliga.

Är vi inte smartare än en krabba?

Alla resor börjar med ett litet steg – ta det

Män. Vad håller vi på med?

Det hotas, hatas, kränks, våldtas, korrumperas, förtrycks, krigas, maktutövas och klimatförnekas.

Vi behöver helt klar en sundare framtid.

Det går inte att vänta längre och det är inte alla andra det är fel på.

Alla resor börjar med ett litet första steg – ta det!

Det här är ett exempel.

Ska jag jobbpendla med elcykel eller bensinbil?

På senare år har det blivit allt mer populärt med elcyklar och även jag har funderat på att ställa bilen och börja cykla. Frågan är hur jag ska tänka.

Jag har ungefär 12 km enkel väg till jobbet som jag idag ofta tillryggalägger sittandes i en bensinbil. Är det lönt för mig att skaffa en elcykel och använda den till pendling?

Låt oss sätta upp ett enkelt exempel:

Jag köper en cykel för 14000 kr och om regeringens budgetförslag om 25% avdrag blir verklighet kostar cykeln mig 10500 kr. Om jag börjar cykla två dagar i veckan och räknar snällt blir det tre mil varje dag och för enkelhetens skull antar jag att jag kommer cykla 45 veckor om året. Borträknat sommar- och julledighet samt en del andra dagar. Totalt blir det 3 x 2 x 45 = 270 mil/år.

Idag drar bilen ca 0,7 liter/mil och med ett bensinpris på 14 kr/liter blir det omkring 10 kr/mil i bränslekostnad. Totalt per år sparar jag 10 x 270 = 2700 kr på minskat bränsleköp. De 270 milen är för lite för att gå ner i försäkringskostnad och slitaget på däck och kostnad för service antar jag inte påverkas nämnvärt. Jag kan dessutom kvitta lite mot kostnaden av batteriladdningen för elcykeln.

Det tar mig då ca 4 år att spara in köpet av elcykeln.

Om jag tittar lite på utsläppsminskningar då?

Enligt en enkel uträkning på utsläppsrätt.se släpper bilen ut ungefär 0,45 ton CO2 per år.

Frågan kvarstår fortfarande – ska jag skaffa mig en cykel och börja beta av de där 270 milen och spara 450 kg CO2 varje år eller ska jag fortsätta med business as usual?

The path to sustainability is vague and winding

Kursens sjunde vecka handlade om Measuring sustainability och innehöll den tredje och sista inlämningsuppgifter. Här kommer den.


Prompt

In Module 1, we discussed how we would know if the world is on an unsustainable path. I would like you to revisit this idea now. Has your perspective changed as a consequence of what you have learned? Using the concepts and language we have examined in the course to write a concise response to the question: Are we on a sustainable path? Reference a news item or current event that has occurred since you started this course to illustrate your position (do not forget to include a link or citation to your source).


In the beginning of this course I thought I had a fairly good idea about sustainability and what we need to do to live a sustainable future. But, I now understand I wasn’t really close to knowing what it’s all about. The subject of sustainability is covering much more than I thought.

However, I don’t think I changed my opinion about us succeeding in creating a sustainable future, and I still don’t think we’re on the path to sustainability quite yet. But I have learned a lot of new ways to find the path and evidently we have the map to find it and the knowledge to follow it.

Just the other day, on 27th September, the Dutch environmental assessment agency, NEAA, published their latest report regarding green house gas (GHG) emissions [1]. They report that the global GHG emissions increased during 2016, but the CO2 emissions is stable or even decreasing in the five largest emitting countries plus European Union [2]. Only India is increasing among them. The decrease of CO2 emission is despite increased population and that is really good news.

The report also tells that global emissions of non-CO2 emissions increase and a large contributor is methane (NH4) which, among other things, occurs during production of fossil fuels (28%). So if we abandon fossil fuels the decreased production will decrease emissions drastically and perhaps a transition from developing to developed countries with increased meat consumption might fit within today’s volume.

However, we need to do more than just decreasing GHG emission. According to Earth Overshoot Day [3] we are currently using 1.7 earths which obviously isn’t sustainable. We need to consume more efficiently and from the sustainable consumption equation [4] one can see the impact of continuous non-improved consumption patterns.

If we help the developing countries to use the experience from our failures they will be able to skip a lot of environmentally bad steps by using technology, high yield farming, fossil free (energy) production and more. And if the prediction of faster demographic transitions in developing countries will come true we won’t be as many people to feed by mid-century as expected by the UN.

All together, we are on the way to or even at the beginning of the path to sustainability but we need to pick up speed to cover some distance in time. And it’s quite possible.

——

[1] The article – Greenhouse gas emission levels continued to rise in 2016: http://www.pbl.nl/en/news/newsitems/2017/greenhouse-gas-emission-levels-continued-to-rise-in-2016

[2] The trend report – Trends in global CO2 and total greenhouse gas emissions: http://themasites.pbl.nl/publications/pbl-2017-summary-trends-in-global-co2-and-total-greenhouse-gas-emissions-2983.pdf

[3] World Overshoot Day http://www.overshootday.org

[4] SI = P x C/P x I/C

Growing mountains of waste reduce when the waste is weighed

Den andra av tre inlämningsuppgifter kom under kursens sjätte vecka som gäller Environmental policy. Trevlig läsning.


Prompt

Write a response that promotes an environmental policy from your region or country, which you believe should be more widely emulated. Explain the policy and argue why other regions or countries should adopt it. Using the language of the text and lectures, describe why this is a good policy, or why it may not have been more widely adopted.


To stop the waste mountains from growing the municipality of Gothenburg 2011 started to change the waste tax in a few communities and let the people pay in proportion to the amount of waste the produced. The municipality was hoping that people would help each other to recycle more and decrease the amount of waste. The goal decided in the regional waste plan was:

”The amount of domestic waste produced in 2020 shall be lower than the amount produced in 2008, 453 kg/person” [my translation]

Another reason to introduce the new tax system was to break to correlation between increased consumption and increased amount of waste and to minimise the amount waste that isn’t recycled, and thereby creating a sustainable consumption.

Getting a new waste tax all of a sudden might seem to be a tough situation but for several decades, Sweden has had a very great system for recycling different materials. Newspapers and packaging of paper, plastic and metal are left at rather small recycling stations, located close to domestic areas, well in reach for many people. The waste can also be left at larger recycling facilities. Bulky waste and electronics are left at the recycling facilities and batteries, light sources, and hazardous waste such as paint residue, spill oil and other kinds of chemicals are left at environmental stations found within all recycling facilities. This should make the change for people a lot easier than at first glance.

In Gothenburg the amount of waste has currently decreased by 57 kg/person since 2008 so the goal is well within reach.

To change the waste tax to match the amount of each household’s waste gives each and everyone the opportunity to affect their own tax. The amount of tax might even be lower than prior to the change which would serve as a great incentive for a behavioural change i.e. a market incentive pigovian tax.

I think to whole Swedish system with recycling and weighing of waste is doing good for the use of the earth’s resources and if it also can break the correlation between consumption and the amount of produced waste it’s well worth to spread the system and this policy to other cities within and outside Sweden as well as to countries with high consumption and large amount of waste where the negative trend can be stopped and hopefully change the course toward sustainability.

______

http://goteborg.se/wps/portal/start/miljo/goteborgs-tolv-miljomal/god-bebyggd-miljo/avfall/!ut/p/z1/…