Första delen

”Gubben” föddes 1922 i en liten stuga om innehöll ett något större rum samt ett lite rum, en så kallad kammare, samt ett kök. Huset var gammalt och byggt av liggande timmer tätat med mossa och utvändigt klätt med stående brädor. Det fanns ingen veranda eller köksfarstu utan dörr till ex.v. köket öppnades rakt ut i det fria.

Husets fastighet hade en markyta som var ca 4 tunnland eller 2 ha. Brunn saknades. Uthus fanns med plats för en ko, en gris samt några höns. Uthus och ”utedass” var beläget ca 100 meter från huset. En jordkällare för rotfrukter och saltfläsk var byggd under uthusets ena gavel. För att rotfrukter inte skulle förstöras av kyla vintertid fanns plats för halm och hö. Fodret var också inrymt i ”logen” intill samt över ladugården. Utrymmet över kallades ”slindret”.

Boningshuset som var helt omodernt byggdes om 1935 med installation av el och vatten (handpump) samt ”slask” till avlopp i s.k. tvåkammarbrunn. Under uppväxttiden 0-6 år var bekymmersamma med t.ex. värme från en öppen spis i rum samt vedspis i kök. I kök fanns också en stor bakugn för storbak av bröd. Den kunde mycket sällan utnyttjas då mjöl saknades på grund av fattigdom. Ljuset i rummen kom under mörker från lampor med fotogen eller karbid. Något stearinljus förekom också.

Föräldrarna som var fattiga hade mycket få ägodelar och kläder. Fadern arbetade som skogsarbetare och ofta som jordbruksarbetare. Modern var behjälplig vid böndernas storkalas, potatisplockning, tvätt m.m. Vad gällde mat försökte man nog att hålla både god kvalitet och smak. Potatis var huvudingrediensen. Ofta var det storsill s.k. spickesill som ingick i rätten. Vid stekning av fläsk tilldelades för barnen endast varsin bit. Söndagar var det högtid där någon större köttbit serverades. Frukost var alltid välling kokt på gryn gjorda av egna potatis.

Andra delen