The path to sustainability is vague and winding

Kursens sjunde vecka handlade om Measuring sustainability och innehöll den tredje och sista inlämningsuppgifter. Här kommer den.


Prompt

In Module 1, we discussed how we would know if the world is on an unsustainable path. I would like you to revisit this idea now. Has your perspective changed as a consequence of what you have learned? Using the concepts and language we have examined in the course to write a concise response to the question: Are we on a sustainable path? Reference a news item or current event that has occurred since you started this course to illustrate your position (do not forget to include a link or citation to your source).


In the beginning of this course I thought I had a fairly good idea about sustainability and what we need to do to live a sustainable future. But, I now understand I wasn’t really close to knowing what it’s all about. The subject of sustainability is covering much more than I thought.

However, I don’t think I changed my opinion about us succeeding in creating a sustainable future, and I still don’t think we’re on the path to sustainability quite yet. But I have learned a lot of new ways to find the path and evidently we have the map to find it and the knowledge to follow it.

Just the other day, on 27th September, the Dutch environmental assessment agency, NEAA, published their latest report regarding green house gas (GHG) emissions [1]. They report that the global GHG emissions increased during 2016, but the CO2 emissions is stable or even decreasing in the five largest emitting countries plus European Union [2]. Only India is increasing among them. The decrease of CO2 emission is despite increased population and that is really good news.

The report also tells that global emissions of non-CO2 emissions increase and a large contributor is methane (NH4) which, among other things, occurs during production of fossil fuels (28%). So if we abandon fossil fuels the decreased production will decrease emissions drastically and perhaps a transition from developing to developed countries with increased meat consumption might fit within today’s volume.

However, we need to do more than just decreasing GHG emission. According to Earth Overshoot Day [3] we are currently using 1.7 earths which obviously isn’t sustainable. We need to consume more efficiently and from the sustainable consumption equation [4] one can see the impact of continuous non-improved consumption patterns.

If we help the developing countries to use the experience from our failures they will be able to skip a lot of environmentally bad steps by using technology, high yield farming, fossil free (energy) production and more. And if the prediction of faster demographic transitions in developing countries will come true we won’t be as many people to feed by mid-century as expected by the UN.

All together, we are on the way to or even at the beginning of the path to sustainability but we need to pick up speed to cover some distance in time. And it’s quite possible.

——

[1] The article – Greenhouse gas emission levels continued to rise in 2016: http://www.pbl.nl/en/news/newsitems/2017/greenhouse-gas-emission-levels-continued-to-rise-in-2016

[2] The trend report – Trends in global CO2 and total greenhouse gas emissions: http://themasites.pbl.nl/publications/pbl-2017-summary-trends-in-global-co2-and-total-greenhouse-gas-emissions-2983.pdf

[3] World Overshoot Day http://www.overshootday.org

[4] SI = P x C/P x I/C

Growing mountains of waste reduce when the waste is weighed

Den andra av tre inlämningsuppgifter kom under kursens sjätte vecka som gäller Environmental policy. Trevlig läsning.


Prompt

Write a response that promotes an environmental policy from your region or country, which you believe should be more widely emulated. Explain the policy and argue why other regions or countries should adopt it. Using the language of the text and lectures, describe why this is a good policy, or why it may not have been more widely adopted.


To stop the waste mountains from growing the municipality of Gothenburg 2011 started to change the waste tax in a few communities and let the people pay in proportion to the amount of waste the produced. The municipality was hoping that people would help each other to recycle more and decrease the amount of waste. The goal decided in the regional waste plan was:

”The amount of domestic waste produced in 2020 shall be lower than the amount produced in 2008, 453 kg/person” [my translation]

Another reason to introduce the new tax system was to break to correlation between increased consumption and increased amount of waste and to minimise the amount waste that isn’t recycled, and thereby creating a sustainable consumption.

Getting a new waste tax all of a sudden might seem to be a tough situation but for several decades, Sweden has had a very great system for recycling different materials. Newspapers and packaging of paper, plastic and metal are left at rather small recycling stations, located close to domestic areas, well in reach for many people. The waste can also be left at larger recycling facilities. Bulky waste and electronics are left at the recycling facilities and batteries, light sources, and hazardous waste such as paint residue, spill oil and other kinds of chemicals are left at environmental stations found within all recycling facilities. This should make the change for people a lot easier than at first glance.

In Gothenburg the amount of waste has currently decreased by 57 kg/person since 2008 so the goal is well within reach.

To change the waste tax to match the amount of each household’s waste gives each and everyone the opportunity to affect their own tax. The amount of tax might even be lower than prior to the change which would serve as a great incentive for a behavioural change i.e. a market incentive pigovian tax.

I think to whole Swedish system with recycling and weighing of waste is doing good for the use of the earth’s resources and if it also can break the correlation between consumption and the amount of produced waste it’s well worth to spread the system and this policy to other cities within and outside Sweden as well as to countries with high consumption and large amount of waste where the negative trend can be stopped and hopefully change the course toward sustainability.

______

http://goteborg.se/wps/portal/start/miljo/goteborgs-tolv-miljomal/god-bebyggd-miljo/avfall/!ut/p/z1/…

My experience of the Tragedy of the Commons

Nu i höst har jag gått en online-kurs på University of Illinois, Urbana-Champaign via Coursera. Kursen heter Introduction to sustainability och är inte helt överraskande en introduktion till hållbarhet.

Jag kommer här publicera de tre inlämningsuppgifter jag gjorde under kursen gång tillsammans med de instruktioner jag fick. Mycket nöje.

Här följer första av tre inlämningsuppgifter och den gjordes under kursens  tredje vecka som gick som Ecosystems and Climate Change.


Prompt

Find a common (i.e., a shared resource) that is tragic (i.e., is inevitably degraded) in your own life. It may be something that you observe in your town, job, school, or home, but it must have the elements of a ”Tragedy of the Commons.” Explain who shares this resource. Why do they share it? Explain how these people use the resource for their own individual gain. Show how the result is the depletion of the resource. What ideas do you have to improving the situation and enabling long-term sustainability of the resource? Who would it take to implement such changes? What challenges would those people face and how could they be helped?


This year my and the neighbouring municipality are experiencing drinking water usage regulations due to low levels of ground water. The regulations apply to anyone connected to the common drinking water system, including individuals, companies, industries, farmers and municipal operations.

Depending on your roll within in the municipality the personal gain differs. Private home owners are no longer allowed to wash their cars at their own drive ways, filling their  private mini pools or watering their lawns. They are also suggested to not keeping the water running unnecessarily, for example when taking a shower the water could be turned off while applying shower cream or shampoo or they should not wash the dishes by hand with the water running. Some companies are using more water than others and the regulations are most often affecting them as well. House painting companies are no longer allowed to clean the facades using drinking water. They have to come up with another solution. One company is using sea water.

The regulations are already applied and have been since mid April. However, I perceive a huge behavioural differences between people as well as between companies. Some people continue as usual, some even questions whether the low ground water levels actually are real. Some companies, as mentioned above, are finding alternative and more sustainable ways of working while others somewhat advocates increased water usage. Like where I work. Employees are encouraged to rinse the dishes before putting them in the dish washer because ”otherwise it won’t get clean”. In my opinon the problem is not the amount of left-overs, but the amount of cutlery in the dish washer.

Most importantly we need a different story. The local municipality has already taken its responsibility in introducing the regulations but I don’t think it’s enough, not in the long run. We need a different story, a story everyone can relate to. A story that explains why the drinking water is important, that creates incentives for each individual and each company to work for the collective and and not solely for their own personal gain. A story that provides individuals with tools to create change within the local community or within the company they work. A story telling all the benefits of changing behaviour to a sustainable way of living.

_____

Information about the local regulations in Swedish https://www.halmstad.se/byggabomiljo/bevattningsforbud.16929.html

Växjö bland giganter i Paris

Växjö kommuns klimatarbete har väckt intresse i hela världen. Genom kommunens deltagande vid klimatmötet i Paris har nu intresset ökat ytterligare.
– Det är nog det finaste uppdrag jag fått, säger Julia Ahlrot, miljöstrateg på Växjö kommun.

Tillsammans med ett drygt sextiotal personer från bland annat regeringen, företag och större kommuner fick tre representanter från Växjö kommun tillstånd att besöka det innersta av klimatmötet COP21 i Paris i december.

Växjö har länge jobbat för klimatet och under våren 2015 lämnade man över Växjödeklarationen till miljödepartementet. En deklaration där man uppmanar regeringen att sätta mål för att Sverige ska bli världens första fossilfria nation.

Det verkar ha passat bra i tiden för i september offentliggjorde regeringen initiativet ”Fossilfritt Sverige” som går i linje med Växjödeklarationen.

– Jag vet inte hur mycket vi har påverkat regeringens initiativ men vi hoppas att vi har gjort det, säger miljöstrategen Julia Ahlrot.

Hur kommer det sig egentligen att Växjö fick följa med till Paris?

– I somras skrev vi till regeringen och frågade om vi kunde följa med, säger Julia. Första beskedet från miljödepartementet var att det inte fanns möjlighet för lokala representanter, för Parismötet var mellan nationer.

– De måste ha tänkt om för de återkom och sa att vi fick närvara med tre representanter. Det var jag och två representanter från kommunstyrelsen.

Växjö klimatnätverkar sedan länge och kommunens representanter deltog under flera dagar aktivt i flera debatter och seminarier. Man träffade flera makthavare av de tusental samlade och pratade om hur Växjö gör för att ställa om till fossilbränslefritt. Intresset för deras arbete är stort och flera internationella medier köade för att få intervjua Växjödelegaterna.

En stor anledning till besöket i Paris var att sprida Växjös klimatengagemang över världen och vara en förebild genom att visa att lokala insatser och samarbeten har stor betydelse.

– Om Världsnaturfonden tar efter Växjö och gör om Earth Hour till Earth Week visar det att vårt arbete verkligen påverkar, berättar Julia Ahlrot.

Mathias Persson


Det här är mitt avslutande arbete i journalistikkursen på Umeå Universitet. I dagarna påbörjar fortsättningskursen som kommer handla mer om PR och sociala medier.

Klimatförändringar – uppgift 3

Den tredje och sista deluppgiften i kursen Klimatförändringar, jordens resurser och samhället handlar om att jämföra källmaterialet från två huvudförfattare, reflektera över den enes optimism och den andres pessimism samt lägga fram och underbygga sin egen inställning. Det blev sådär – men godkänt. Sist kan ni läsa omdömet.


Klimatförändringar och åtgärder

Plan B eller en framtid i kaos

Faktaunderlagen

Den första stora saken jag lägger märke till är att Lester Brown skrev sitt förord till Plan B 3.0 i oktober 2007 medan Veronica Stoehrel skrev sitt i juli 2013. Det är nästan 6 års skillnad och det är lång tid i sammanhanget. Mycket kan hända på den tiden.

Vidare kommer mycket av Browns referenser kommer från 2007 och åren precis före medan Stoehrel har många av sina referenser från 2010 och 2011. Under dessa fyra år kan mycket inom forskningen ha skett.

Stoehrel tar upp medias roll i den allmänna opinionen, hur media påverkar enskilda personers uppfattningar i olika frågor genom exempelvis snedviktade debatter eller bristande kunskaper i hur forskningsresultat ska tolkas. Vidare hänvisas också till undersökningar gjorda av SIFO och FOI. I första fallet undersöktes svenskars attityder till klimatförändringar, och i andra fallet undersöktes svenska politiker och chefer. Jag tycker Brown missar att nämna kunskapen och inställningen hos människor i allmänhet och hos politiker och chefer i synnerhet.

Ytterligare en sak som skiljer de båda faktaunderlagen åt är att Stoehrel nämner företagens och lobbyorganistationers utövande av makt för att i vissa fall rent av förvanska verkligheten, i vissa fall genom att konstruera rapporter på ett sätt som får mottagaren att tolka den på ett visst sätt.

Positivitet eller pessimism

I förordet skriver Brown version 2 av Plan B gavs under 2005 var issmältningen oroande. Två år senare när version 3.0 gavs ut är issmältningen skrämmande. Det är inte särskilt konstigt att det lätt infinner sig en viss pessimism efter de ytterligare 6 år fram till Stoehrels utgivning. År där den önskade utvecklingen inte riktigt gått enligt Plan B. Detta kan vara en delorsak till att Stoehrel uttrycker en större pessimism än Brown.

Brown beskriver USAs omställning under Andra världskriget då de efter Japans bombningar av Pearl Harbour ställde om sin bilindustri till att i stället tillverka flygplan, stridsvagnar och skjutvapen på bara några månader. De införde dessutom ett förbud mot bilförsäljning som varade i nästan tre år. Brown menar att kunde USA då, så kan vi göra det igen nu – förändra världens energiekonomi som under krigstider (s.20). En klar positivism i de orden.

I slutdelen av Plan B 3.0 (p. 265) uttrycker sig Brown som att det är dags att agera nu. Han menar att det inte finns någon tid till åratal av förhandlingar om klimatet och därefter ytterligare år för ratificering av internationella överenskommelser. Men det är precis där vi är. Det är 2015 och vi har precis fått ett nytt klimatavtal. Många menar att det är ett väldigt tunt avtal utan särskilda förpliktelser och överenskommelser. Det har således gått åtta år sen Brown skrev sitt slutkapitel. I mina ögon är åtta år verkligen inte att agera direkt.

Brown pratar också om att återställa jordarna och att det återigen krävs agerande som under krigstider för att inte flera stater ska gå under på samma sätt som hände med tidigare civilisationer. En plan mycket kraftigare än Marshallplanen (som inbegrep återuppbyggnaden efter Andra världskriget) måste till (s.153).

Trots de negativa bilderna som visas upp lägger Brown ofta fokus på de positiva saker som har skett i världen de senaste två decennierna ex.v. den ekonomiska tillväxten i Indien och Kina vilket i båda fallen har lätt till kraftigt minskad fattigdom, helt i linje med FN’s beslut om halverad fattigdom i världen till 2015. I och med de båda ländernas utveckling kan fokuseringen flyttas till Afrika och sub-Sahara-regionen där läget är mer akut. Brown nämner också flera exempel där enskilda länder har gjort stora förbättringar avseende folkhälsa, utbildning, sexrådgivning och annat som i sin tur har lett till att världsomspännande organisationer som UNICEF har börjat använda liknande metoder och därmed spett på effekten ytterligare.

Brown tänker mycket teknik och historiska lyckosamma händelser men tar mindre hänsyn till människan med sina tankar och rutiner, mindre om makten och pengarna. Det benämner Stoehrel bland annat i kapitlet om hållbar utveckling och nyliberalism.

Min egen inställning

Veronica Stoehrel inleder sin bok (Stoehrel 2013) med orden

Bara de lyckligt omedvetna kan vara optimistiska i dagens samhälle

Tillsammans med mina egna värderingar ger de orden en känsla av att stora delar mänskligheten lever i förnekelse och med undertryckt skam över sitt eget leverne i en ständig kamp för att med alla till buds stående medel behålla den livsstil man har eller sträva efter något ännu bättre.

Mina egna smått filosofiska tankar har genom åren lett till följande fundering – kan man vara lyckligt omedveten om att man borde vara olycklig? 

Både Brown och Stoehrel talar om att den rådande ekonomin måste förändras för att det ska gå att vända klimatförändringarna. I sammanhanget gillar jag när Brown citerar Öystein Dahle, tidigare nordisk Exxonchef (Esso):

“Socialism collapsed because it did not allow the market to tell the economic truth. Capitalism may collapse because it does not allow the market to tell the ecological truth.”

Jag tror att det ligger mycket i det uttalandet och jag vänder mig historiskt. Socialism och kommunism har inte sällan lett till elände och nu är kapitalismen på väg dit med sin mer eller mindre utpräglade girighet. I båda fallen är det makten och pengarna som lockar och som förstör systemen. Den ständiga jakten efter mer och mer. Ingen sans och ingen måtta.

Under valrörelsen 2006 ställde jag frågan varför samhället och företagen hela tiden strävar efter att maximera tillväxten och vinsten? Varför går det inte att gå framåt lite makligt och eftertänksamt? Ett svar jag fick var att vi inte skulle få så mycket innovationer i ett så fall. Med erfarenhet i bagaget ser jag det som att de innovationer som tas fram skyddas av patent och sällan delas med andra. Därför blev det endast en liten begränsad vinst av det höga tempot i ekonomin.

Som jag ser det kan marknaden möjligtvis tillåtas styra helt när det handlar om icke avgörande saker som inte är tidsberoende och utan större konsekvenser om något skulle gå snett. I fallet med klimatförändringar passar det inte. Tid har vi inte – marknaden är alldeles för långsam och protektionistisk. Ämnet är alldeles för viktigt – går det snett blir konsekvenserna ödesdigra.

Under många av de senaste åren har en delningsekonomi växt fram. Inte bara återbruk och delning av saker utan även delning av erfarenheter och immateriella rättigheter. Det är många som ser potentialen att dela med sig av sin kunskap, sina innovationer och sin tid. Potentialen genom synergi. Den positiva energin som sprids när ma andelar framgång med varandra och gläds åt andras framgång i stället för att enbart skydda sin egen.

Ty det är genom att ge, som man får. Fransiskus av Assisi

Jag är inte religös eller gudstroende men bra ord går att finna på många olika ställen och det här är ett jag gillar.

Rent generellt tror jag att vi som människor behöver minska vår stress, en stress som oftast är själv påtagen. Vi ska jobba mycket, gärna mer, för att tjäna pengar som vi kan spendera på varor, tjänster eller resor. Många blir stressade av att jobba mer, men i den rådande ekonomiska kontexten är det att springa fortare som tros ge ökat välstånd. Men det är bara om vi räknar välstånd i pengar.

I februari 2013 gav Miljöpartiet (Mp) ut en skrift med namnet Nya mått på välfärd. I inledningen skrivs att den historiska synen på BNP och ekonomisk tillväxt som förutsättning för att människor ska få bättre liv nu är på väg att ändras. De skriver vidare att ”strävan mot en värld med lägre utsläpp av växthusgaser, bevarad biologisk mångfald och lägra arbetslöshet är självklart […]” och ”att skapa en utveckling där både människor och miljö mår bättre är helt enkelt det överordnade målet”.

Ett andra parti som i någon utsträckning pratar miljö är Centerpartiet (C). Där ligger begrepp som Närodlad politik och Hållbarhet i kombination med många andra begrepp. Centerpartiet vill gynna innovation och entreprenörskap samt skapa globala avtal för koldioxidskatt. Det är ett tydligt fokus på individens rättigheter och frihet men med ett gemensamt ansvar för framtiden. Tron på grön tillväxt är tydlig. De stödjer också en stor del av de stora jordbrukssubventionerna som omnämns i litteraturen.

Det tredje parti som tar ställning är Vänsterpartiet (V). Med utgångspunkt från min ställning till citatet ovan diskvalificerar sig V direkt på politiska grunder. Den radikala aura som ligger kring V och deras retorik är inget som lockar mig alls, även om de pekar ut en del omfördelnignsproblem genom sitt klassprat. Jag tror dock inte att socialismen är lösningen.

Det är problematiskt när tre små partier, ca 7% vardera, och med rätt stora skillnader i sin grundpolitik är de enda som för klimatets talan. Klimatmötet i Paris i november och december kom helt i skymundan av terrorattacker och flyktingströmmar och det är nog inte många som känner till Regeringens satsning på Fossilfritt Sverige. Man kan säga att det egentligen inte förs någon klimatpolitik alls i Sverige idag och det måste bli ändring på det.

Mp lyckas gå emot många utav sina principer och vallöften medan C inte lyckas med mer än att ta tydlig ställning för öppenhet i sin oppositionsplats. V samarbetar visserligen lite med nuvarande regering men säger sig självt vara i opposition om de inte är i regering. Det ser just nu inte bra ut för det svenska klimatet. Politikerföraktet ökar ständigt och de största protektionisterna och klimatförnekarna, Sverigedemokraterna, växer alltjämt.

Sverige, Europa och världen står inför en tuff framtid. Krig, nationalism och allmän röra gör att de positiva delar Brown nämner verkar bli alltmer avlägsna och svåruppnåeliga. Mycket bra händer i många länder, men byts de ledarna ut kan det bli kris. Om exempelvis Donald Trump skulle bli president i USA tror jag att det tyvärr är kört för världen.

Vi i Sverige behöver gå före övriga världen. Vi behöver visa att öppenhet och fossilfrihet är en hållbar framtid. Vi har redan visat att lite högre bensinskatter inte gör att samhället kollapsar. Offentliga verksamheter bör ställa om och bli helt hållbara i sina verksamheter, för att visa att det är allvar och att föregå med gott exempel. Dessutom bör det göras mycket lättare och billigare för människor att följa detta, kanske genom skatteväxling. Jag tror exempelvis på nudging som metod, att genom små enkla medel och knep få människor att göra klimatvänliga val. Idag fungerar reklam med genomtänkt innehåll på liknande sätt, så rent etiskt bör det inte vara några problem. Beteendevetenskapen bör således få större utrymme för en långsiktigt hållbar ekologism.

Det här klarar vi!

Källhänvisning

Brown, Lester ”Plan B 3.0” (2007) Earth Policy Institute

Disease resurgence from climate and ecological change: Jonathan Patz, University of California
http://www.youtube.com/watch?v=WQRdx64qrJs

Home: Yann Arthus-Bertrand
http://www.youtube.com/watch?v=jqxENMKaeCU

Stoehrel, Veronica (2013): Klimatförändringar och den mänskliga civilisationen – ett holistiskt perspektiv, Malmö: Exaktaprintus


Omdömet

Intressant och reflexiv text trots att du gick lite utanför frågan. Det hade varit bra om du hade diskuterat de pros och cons i varje författares resonemang. Texten är ändå godkänd.

Klimatförändringar – uppgift 2

Klimatförändringar och dess konsekvenser

Andra inlämningsuppgiften i Klimatförändringar, jordens resurser och samhället. Den här gången handlar det om att förklara hur det kan komma sig att så många människor fortfarande tvekar om klimatförändringar eller dess konsekvenser. Tänk på: mediernas roll, lobbyverksamhet, skillnaden mellan vetenskap och journalistik och maktintressen. Mycket nöje.


Frågan om varför så många människor tvekar om klimatförändringar och dess konsekvenser är inte helt enkel att svara på. Det finns många saker som påverkar.

I grund och botten tror jag det handlar om hur samhället har utvecklats och format våra liv, under åtminstone de senaste 60 åren. Idag lever de flesta av oss i västvärlden bekväma liv med relativ enkel tillgång till det vi vill ha och behöver. Det räcker i stort sett med att vi betalar så får vi det vi önskar. Det finns inte så mycket att bekymra sig över, helt enkelt.

Vi köper plast gjord av olja. Vi kör bilar drivna på olja. Vi köper billiga saker gjorda utomlands under usla villkor och transporterade över hela världen med hjälp av olja. Och ingen har pratat om hur detta påverkar miljön och klimatet. Eller har något det?

Jo. Vetenskapen har gjort det länge. Problemet är att vetenskapen är splittrad i avseendet att forskare jobbar ofta ensamma och samarbetar sällan. Samtidigt är deras områden komplexa och svåra att förstå och baseras på sannolikheter att något ska inträffa. När många dessutom inte är duktiga på att skriva och utrycka sig på ett sätt som är lätt att ta till sig för läsare och konsumenter, blir läget än sämre.

På andra sidan finns de som har ekonomiska och andra intressen av att sälja olja eller andra produkter. De har stora ekonomiska resurser och kan lättare samarbeta för att nå ut med sitt budskap. Detta nämner Naomi Oreskes i frågestunden på LASCO-ELI. Åren 1979-1985 hade tobaksindustrins företrädare Frederick Seitz en budget på 45 miljoner USD medan biologiforskarna under samma period hade 5 miljoner USD. Vidare är lobbyorganisationerna bättre än vetenskapen på att utnyttja vetenskapen inom kommunikation vilket gör att de mycket effektivare kan formulera och nå ut med sina budskap. En tredje sak som Oreskes nämner är att vetenskapens budskap ofta är negativt och vi vill därför inte riktigt ta det till oss.

Oreskes betonar med:

”Om en klimatskeptiker säger att det inte finns någon global uppvärmning eller att vi inte ska oroa oss, marknaden och tekniska framsteg löser problemen och så kommer jag och säger att vi har ett allvarligt problem – vem har bästa budskapet?”

Shapiro (2015) tar i sin artikel upp ett sätt som populärkulturen kan användas till att göra vetenskapliga rön mer lättillgängliga – en enkel metod för berättande. Det är genom berättelser vi tar till oss mycket kunskap.

Makt och lobbyism

USA är på många sätt ett av världens starkaste länder. De påverkar många andra länder genom trender, krigsmakt, handel och mycket annat. I sin frågestund talar Oreskes om att forskare från kalla krigets kärnvapenprogram gick över till att propagera för att rökningen inte medförde några skador på hälsan. Det finns starka band mellan Marshall-institutet och andra amerikanska forskare och även myndigheter. Även Stoehrel (2013) talar om detta och nämner hur olika amerikanska forskningsrapporter näst intill manipuleras och censureras för att gynna, vad som verkar vara, amerikanska ekonomiska intressen.

I Fredrik Gerttens film Bikes vs cars nämns att Los Angeles en gång var bäst i världen på kollektivtrafik, men att idag används 70% av stadens yta till vägar och parkeringsplatser. Bilindustrin ville ha Los Angeles. De ville bygga vägar och transportera människor snabbt och det tilltalade människor. General Motors köpte via skalbolag alla bussbolag och efterhand tog de också över alla kollektivtrafikbolag och lade ner dem till förmån för motorvägar. Allt för att skapa en illusion av fart och bekvämlighet.

Snart skapades dock långa bilköer och för att råda bot på det breddade man motorvägarna och fler bilar fick därmed plats. Mellan 1982 och 2001 ökade antalet bilar i Los Angeles med 236% medan befolkningen bara ökade med 20%.

Bilindustrins lobbyverksamhet var och är stark. För stark för vår bekvämlighet.

Mediernas roll

Medier har länge haft i uppdrag att granska makten och informera medborgarna om vad som händer i världen genom att förmedla nyheter. Vad som är en nyhet bestäms från i huvudsak sex delar – vikt/viktighet, icke-normalt, närhet, konflikt, elit, lättbegriplighet och nytt. Vad betyder då det här?

Vikt och viktighet beskriver något som påverkar många och i vilket grad det påverkar.
Icke-normalt tar upp något som inte brukar hända, något utöver det vanliga.
Närhet hänvisar till tid, avstånd och kultur. Ju närmare desto större identifieringsgrad.
Konflikt belyser vikten av att ha åtminstone två motstående sidor.
Elit hänvisar till kändisar och personer eller länder med makt.
Lättbegripligt är en förutsättning för att en läsare ska ta nyheten till sig.
Nytt innebär att en nyhet är just något nytt.

Olika medier har olika målgrupper och viktar därmed dessa punkter olika. Aftonbladet är mer en kvällstidning med mycket skvaller, SVT och SR är public service med sin publik och DN och lokalmedier har helt andra målgrupper.

I dagsläget är medierna under förändring. Spelplanen och villkoren förändras i och med ökad konkurrens och digitalisöringens intåg. Att försöka få in nyheter om miljön och klimatet i konkurrens med andra saker är inte lätt. Det blir ofta inga höga poäng från kategorierna ovan.

Alison Andersson (1997) tar upp svårigheten journalistiken har med att hela tiden försöka uppnå jämvikt, opartiskhet och objektivitet och resonerar i om det egentligen inte är omöjligt. Det finns flera exempel på hur en fråga cirkulerar kring jämvikt i konflikten där det inför en debatt bjuds in parter från två sidor. Frågan som Andersson ställer sig är hur journalister bestämmer vem som ska stå emot den etablerade vetenskapliga sidan och om denna opposition verkligen ger en rättvis bild av läget. Emellanåt lämnas tittaren, läsaren och lyssnaren helt åt sin egen förmåga att bilda sig en uppfattning om vad som är rätt och fel i rådande debatt.

När man tar mänsklighetens bekvämlighet, vetenskapens komplexa och dystra budskap, lobbyorganisationernas kunskap i kommunikation och förenkling tillsammans mediernas villkor och arbetssätt är det inte särskilt konstigt att inte fler har insett allvaret i klimatförändringarna.

Det krävs stora förändringar i vårt beteende för att det ska fungera och det kommer inte att ske om det ska överlämnas till individen eller tekniken. Åtminstone kommer det att ske för sent.

Källhänvisning

Andersson, Alison (1997): Media, culture and the environment, New Brunswick, New Jersey: Rutgers University Press

Stoehrel, Veronica (2013): Klimatförändringar och den mänskliga civilisationen – ett solistiskt perspektiv, Malmö: Exaktaprintus

Gertten, Fredrik (2015): Bikes vs Cars, Malmö: WG Film AB [dokumentärfilm]

Merchants of Doubt: Naomi Oreskes on Climate Skepticism – LASCO-ELI conference (Part 2) http://bit.ly/Oreskes-del2 (youtube)

Shapiro, Lila (2015, 30 oktober): ”The author who thinks ’South Park’ can save science”, Huffington Post. Hämtad från http://www.huffingtonpost.com/entry/randy-olson-science-narrative_56312db4e4b063179910afb4 [Tidningsartikel]


Omdömet

Godkänd. Du fortsätter att skriva saker som inte har med frågan att göra. Mycket intressant exempel om LA  t.ex. men det svarar inte på frågan.

Journalistik – en notis

Bottennapp av serieledarna

Fotboll div 2. Trots stor dominans gjorde serieledande Åtorp FF inga mål och förlorade mot jumbon Enarps IF med 0-1 på Åtorpsvallen igår.

Det avgörande målet gjordes på straff i matchens sista minut av Enarps anfallare, Kalle Kanin.

Pelle Persson, mittback i Åtorp, gillade inte beslutet om straffspark utan knuffade omkull domaren och blev utvisad.

Enarp var inför matchen helt utan poäng och hade bara gjort ett mål på sju matcher.

Journalistik – moment 1

Det har blivit dags för slutuppgiften i moment 1 i journalistikkursen på Umeå Universitet. En uppgift som består i att sätta ihop de tre deluppgifterna i ett dokument och uppdatera efter elevgranskningar. Har följer min inlämnade slutuppgift.


Mediernas framtid (Mediehistoria)

När Internet under tidigt 90-tal blev tillgängligt för fler innebar det att en ny spelplan öppnades medielandskapets aktörer, en spelplan med möjligheter att agera i flera kanaler samtidigt och producera olika typer av medier. Detta gav upphov till mer konkurrens än tidigare. Samtidigt kom en ny maktfaktor bredvid politiken och marknaden in på spelplanen – konsumenterna (Weibull & Wadbring 2012, s. 127).

Tillsammans med bättre teknik har denna utveckling lett till ett större flöde av nyheter samt ökade krav på lönsamhet, men även krav på snabbare nyheter. Minskade resurser har gjort att grävande och samhällsnyttig journalistik fått stå tillbaka för mer lättsmält underhållning (Ghersetti 2012, s. 209).

I dagens samhälle har konsumenterna goda möjligheter att själva välja det som de finner intressant. Därmed väljer de också bort annat som de inte vet är av intresse eller rent av borde få sig till livs (Weibull & Wadbring 2012, s. 126).

Vad får de minskade produktionsresurserna och våra enskilda konsumentval för konsekvenser för vår uppfattning om samhället och världen?

Hans Rosling, professor i Internationell Hälsa vid Karolinska Institutet, var med i nyhetsprogrammet Deadline i danska DR2 där han bland annat talar om mediers nyhets- och faktarapportering. Rosling sa:

”Man kan inte använda sig av medierna om man vill förstå världen.”
(http://www.svt.se/nyheter/utrikes/hans-rosling-laxar-upp-dansk-programledare-i-tv, tid 4:34)

Rosling menar att media ofta väljer att visa endast en del av det som händer i världen och oftast handlar det om konflikter medan förbättringar och långsamma trender utelämnas från nyhetsförmedlingen (ibid., tid 3:48). Ghersetti (2012:206-207) tar också upp svårigheten för medier att visa upp en rättvis och objektiv bild av verkligheten.

Ots (2012:137) nämner att allt fler ställer sig frågande till om de kommersiella storföretagen verkligen är framtidens nyhetsproducent.

Ökande ägarkoncentration och minskande resurser kan till en del liknas vid mjölkproducenters utveckling genom tiderna där gårdar gått samman med gemensamma anläggningar för resurseffektivitet. Verksamheterna har ibland växt och tillsynes övergett sin ursprungsvärdering till att helt fokusera på vinst. I vissa fall har det lett till att en del börjar om i mindre skala med kunden och närhet i fokus, med goda resultat.

Kommer en del medier att gå samma väg och fokusera mer på det journalistiska hantverket än att nå kortsiktiga vinster? Finansieringsfrågan kvarstår men möjligheter i form av exempelvis crowdfunding kan komma att bli viktiga faktorer i framtiden.

Publikteorier och lättbegriplig media

I början av förra millenniet var det enkelt, då antogs mediernas påverkan på människors attityder och uppfattningar om världen vara väldigt stark genom effektiv krigspropaganda. Människor sågs som passiva konsumenter och reagerade på liknande sätt. Efter de båda världskrigen blev det lite krångligare då empiri visade på att publikens preferenser, sociala sammanhang och värderingar nästan helt styrde den allmänna opinionen (Shehata 2012:317, Jansson 2012:347).

Harold Lasswell var en av pionjärerna på området effektteorier med sin bok ”Propaganda technique in the World War” (1927) och utvecklade senare teorin om kommunikation som en kedja av olika steg där vem som säger vad i vilka kanaler till vem med vilket resultat är centralt. Detta visar på en övergång från de tidiga ”injektionsteorierna” till mer beteendevetenskapliga grunder för synen på publikens samspel med medierna (Laughey 2007, s. 8-9).

En av de mest betydelsefulla teorierna för forskningens syn på mediernas påverkan på opinionen är dagordningsteorin (Shehata 2012, s. 319). Medier kan genom att tänka på publiceringens frekvens, position, mängden konflikt och när och i vilka sammanhang den görs i stor utsträckning påverka vilka frågor människor ser som viktiga (Laughey 2007, s. 22). 

Dock är medierna inte allenarådande för agendasättandet. På 70- och 80-talen utvecklades nya användningsteorier kring varför vi väljer vissa medier framför andra. Ingela Wadbring  (2012, s.296-297) beskriver att dessa i grunden handlar om sociologi och psykologi men att de även tar hänsyn till medie- och samhällsstrukturernas utveckling som påverkar oss och hur vi agerar.

Vilka faktorer påverkar våra val av medier och kan medier agera annorlunda?

André Jansson  (2012, s. 348) definierar olika typer av publiker. Bland annat nämner han den selektiva publiken som utifrån sina personliga preferenser väljer (bort) olika typer av medier och innehåll. Han påpekar att individers användning av medier följer samhällets utveckling av sociala mönster och att faktorer som inkomst, yrke och tillgång till teknik påverkar vår konsumtion (o)medvetet. Den allt större tillgången till olika mediekanaler ger större skillnader och det olika individer konsumerar blir mer enkelriktat.

Genom att göra komplexa frågor mer lättillgängliga för grupper som annars väljer bort dem, kan medier bidra till en diversifiering. Ett exempel är Marcus Oscarsson på TV4 som med sitt ”Svarar och förklarar” har vunnit Publiks Begriplighetspris eftersom han enligt motiveringen ”lyckats få oss att förstå ett krångligt ämne lite bättre” och att ”han gör komplex politik mer folklig och begriplig.”  (Publik 2015).

Demokrati kräver öppet internet (Konvergenskultur och globalisering)

En snabb teknikutveckling och medföljande mediekoncentration har gett upphov till en debatt om ökad demokratisering, vilket Nord et al (2014) belyser i sin debattartikel där de nämner behovet av en förändrad mediepolitik med fokus på medborgarnas och inte mediernas behov.

Internets födelse och utveckling har visserligen gjort det enklare för många att delta i debatterna men samtidigt bidragit till ökade klyftor i informationssamhället och billiga mobila enheter verkar vara av stor vikt för att inte öka klyftorna ännu mer (Weibull 2014:209).

Jenkins (2014:182-189, 190-193) beskriver väldigt viktiga delar av civilsamhällets bidrag till demokratin och samhällets utveckling när han beskriver fankulturen runt J.K. Rowlings böcker om Harry Potter. Fansen byggde upp flera sajter och ”communities” där fantasin var rådande tillsammans med samarbete, öppenhet och tolerans. Ibland blev fansajterna till komplement till det traditionella skolorna genom att själva erbjuda tjänster för att exempelvis utveckla deltagarnas skrivande.

Allt fler pedagoger inser att det som utspelar sig på dessa fansajter är en lärandeprocess som inte riktigt bejakas i rådande skolkultur eller av föräldrar då det avfärdas som triviala lekar (Jenkins 2014, 189).

Här kommer konvergenskulturen att spela en viktig roll. Ett öppet internet behövs för att låta konsumenter använda populärkulturen för att utveckla sig själv och demokratin. Det är genom att tänka utanför ramarna med hjälp av fantasin och genom att samarbeta man utvecklas till att delta i sin egen kultur (Jenkins 2014, 189).

När Warner Bros köpte filmrättigheterna till Harry Potter började de kontrollera hur deras varumärke användes och införde nya, hårdare policies (Jenkins 2014, 196). Policies som riskerar minska kreativiteten och lojaliteten hos fansen och i längden skada varumärket.

Hur långt kan mediebolagen gå innan de gått för långt?

I dagarna har rättegången mot Bredbandsbolaget börjat. En rättegång där åklagaren menar att Bredbandsbolaget bör blockera abonnenters tillgång till sajter som delar upphovsrättskyddat material. Målsägande är flera av Sveriges stora film- och TV-bolag som givetvis vill skydda sin intellektuella egendomar. Motståndare pekar på skillnader mot utländska domar och menar att riskerna med en fällande dom kan påverka andra frågor som har med yttrandefrihet och ett öppet, ocensurerat internet att göra (Campanello 2015).

Riskerar en fällande dom att minska tillgängligheten till all konvergerande media och därmed påverka den demokratiska processen och utvecklingen av medborgare överlag negativt?

Framtiden är onekligen spännande.

Referenser:

Campanello, Simon (2015, 22 oktober): Ska operatörer tvingas blockera piratsafter som Pirate Bay? Nu avgörs det i rätten. IDG. Hämtad 23 oktober 2015 från http://www.idg.se/2.1085/1.640306/blockering-piratsajter/sida/1/sida-1 [Tidningsartikel]

Ghersetti, Marina (2012): ”Journalistikens nyhetsvärdering”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB 

Jansson, André (2012): ”Medierna och publikens”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB

Jenkins, Henry (2012): Konvergenskulturen. Där nya och gamla medier kolliderar, Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB

Laughey, Dan (2007): Key themes in media theory, Maidenhead: Open Univ Press/McGraw-Hill

Nord, Lars; Ots, Mart; Strömbäck, Jesper; Wadbring, Ingela; & Weibull, Lennart (2014, 2 oktober): Stoppa ökande medieklyfta för vår demokratis skull, Dagens Nyheter. Hämtad 23 oktober 2015 från http://www.dn.se/debatt/stoppa-okande-medieklyfta-for-var-demokratis-skull/ [Debattartikel]

Ots, Mart (2012): ”Mediernas ekonomiska villkor”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB 

Publik (2015): Begripligt. Hämtad 23 oktober 2015 från http://publik.se/begriplighetspriset [Webbsida]

Shehata, Adam (2012): ”Medierna och makten över publiken”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB

Wadbring, Ingela (2012): ”Medierna och den svårfångade publiken”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB

Weibull, Lennart; Wadbring, Ingela (2014): Massmedier – Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet, Stockholm: Ekerlids förlag

Konvergens, demokrati och varumärken

Så har tiden kommit till tredje utkastet i journalistkursen och den här gången handlar det om mediekonvergens. Mycket nöje.


En snabb teknikutveckling och medföljande mediekoncentration har gett upphov till en debatt om ökad demokratisering, vilket Nord et al (2014) belyser i sin debattartikel där de nämner behovet av en förändrad mediepolitik med fokus på medborgarnas och inte mediernas behov.

Internets födelse och utveckling har visserligen gjort det enklare för många att delta i debatterna men samtidigt bidragit till ökade klyftor i informationssamhället och billiga mobila enheter verkar vara av stor vikt för att inte öka klyftorna ännu mer (Weibull 2014:209).

Jenkins (2014:182-189, 190-193) beskriver väldigt viktiga delar av civilsamhällets bidrag till demokratin och samhällets utveckling när han beskriver fankulturen runt J.K. Rowlings böcker om Harry Potter. Fansen byggde upp flera sajter och ”communities” där fantasin var rådande tillsammans med samarbete, öppenhet och tolerans. Ibland blev fansajterna till komplement till det traditionella skolorna genom att själva erbjuda tjänster för att exempelvis utveckla deltagarnas skrivande.

Allt fler pedagoger inser att det som utspelar sig på dessa fansajter är en lärandeprocess som inte riktigt bejakas i rådande skolkultur eller av föräldrar då det avfärdas som triviala lekar (Jenkins 2014, 189).

Sir Ken Robinson höll 2010 en kort föreläsning (The RSA 2010) där han beskrev utbildningens påverkan på barnens utveckling. Han nämner barnens kreativitet och divergent tänkande och vikten av att det får frodas och pekar på att utbildningstänkandet fortfarande går efter löpandebandpricipen med standardiserade prov där en fråga bara har ett svar för att det ska kunna mätas.

Här kommer konvergenskulturen att spela en viktig roll. Ett öppet internet behövs för att låta konsumenter använda populärkulturen för att utvecklas. Det är genom att tänka utanför ramarna med hjälp av fantasin och genom att samarbeta man utvecklas till att delta i sin egen kultur (Jenkins 2014, 189).

När Warner Bros köpte filmrättigheterna till Harry Potter började de kontrollera hur deras varumärke användes och införde nya, hårdare policies (Jenkins 2014, 196). Policies som riskerar minska kreativiteten och lojaliteten hos fansen och i längden skada varumärket.

Hur långt kan mediebolagen gå innan de gått för långt?

I dagarna har rättegången mot Bredbandsbolaget börjat. En rättegång där åklagaren menar att Bredbandsbolaget bör blockera abonnenters tillgång till sajter som delar upphovsrättskyddat material. Målsägande är flera av Sveriges stora film- och TV-bolag som givetvis vill skydda sin intellektuella egendomar. Motståndare pekar på skillnader mot utländska domar och menar att riskerna med en fällande dom kan påverka andra frågor som har med yttrandefrihet och ett öppet, ocensurerat internet att göra (Campanello 2015).

Riskerar en fällande dom att minska tillgängligheten till all konvergerande media och därmed påverka den demokratiska processen och utvecklingen av medborgare överlag negativt?

Framtiden är onekligen spännande.

Referenser:

Weibull, Lennart; Wadbring, Ingela (2014): ”Massmedier – Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet”, Stockholm: Ekerlids förlag, s. 203-235

Jenkins, Henry (2012): ”Konvergenskulturen. Där nya och gamla medier kolliderar”, Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB

Campanello, Simon (2015, 22 oktober) Ska operatörer tvingas blockera piratsafter som Pirate Bay? Nu avgörs det i rätten. IDG. Hämtad frånhttp://www.idg.se/2.1085/1.640306/blockering-piratsajter/sida/1/sida-1[Tidningsartikel]

The RSA (2010, 14 oktober) RSA ANIMATE – Changing paradigms. Hämtad från

https://www.thersa.org/discover/videos/rsa-animate/2010/10/rsa-animate—changing-paradigms/ [Animerad föreläsning]

Nord, Lars; Ots, Mart; Strömbäck, Jesper; Wadbring, Ingela; & Weibull, Lennart (2014, 2 oktober): ”Stoppa ökande medieklyfta för vår demokratis skull”, Dagens Nyheter. Hämtad från http://www.dn.se/debatt/stoppa-okande-medieklyfta-for-var-demokratis-skull/ [Debattartikel]

Klimatförändringar – uppgift 1

Klimatförändringar, jordens resurser och samhället

Så blev det dags för första delen av tre i kursen om Klimatförändringar, jordens resurser och samhället. Jag har i huvudsak utgått från Plan B 3.0 och det blev vad det blev. Håll tillgodo.

Fram till tidigt 1700-tal påverkades jordens klimat i stort sett bara av solens instrålning och av kretsloppen själva då människans påverkan var minimal (bild 1). Det berodde till stora delar av att befolkningsmängden var låg, de flesta bodde på landsbygden och den teknologiska utvecklingen hade inte börjat på riktigt allvar vilket gjorde att det knappt existerade några av människan orsakade koldioxidutsläpp.

Bild 1.

I samband med att jordbruket effektiviserades i 1700-talets England kunde färre bönder livnära fler vilket bidrog till att befolkningstillväxten tog fart. Samtidigt blev fler arbetslösa efter att ha sålt sin jord och människor började söka sig till städerna där den växande industrin sökte arbetskraft (Wikipedia & SO-rummet – Industriella revolutionen). Under seklets andra hälft hade England blivit världsledande i handel och sjöfart och med stora lokala råvarutillgångar och från flertalet kolonier blev teknikutvecklingen till en industriell revolution som spred sig vidare genom Europa och övriga världen (Wikipedia – Brittiska imperiet, Norström).

Tidiga ångmaskinsmodeller som uppfanns i England och Skottland skapade möjligheter till stora effektivitetsvinster. Vatten pumpades ur gruvor, vävmaskiner kunde byggas och produktionen ökade när människor började ersattas av maskiner, vilka till stora delar drevs av kol.

Under dryga 200 år fortsatte den tekniska utvecklingen av maskiner och industrier och tillsammans med kemiska och medicinska upptäckter och utbyggd infrastruktur växte städerna ännu mer. Under 1950-talet accelererade utvecklingen på allvar. Då fanns teknikerna och infrastrukturen som låg till grund för en kraftig globalisering och urbanisering. Människor flyttade, transporterade och producerade i aldrig tidigare skådad omfattning och man tävlade till och med om vem som skulle komma först ut i rymden och sätta landets fana på månen.

Det ligger i evolutionens natur att den starkaste och bäst anpassade överlever. I vårt fall handlar det om att hinna först, att lyckas bäst, att bli rikast. Det har blivit en tävling och vi slår vakt om det vi tror vi behöver.

Varför kan man säga att de faktorer som påverkar människan (”drivers of change”) också påverkar varandra?

Tidigt, som bild 1 visar, fanns inte så mycket faktorer som påverkade miljön och klimatet. Vi som människor var inte så många, vi hade inte utvecklat vare sig teknik eller reglementen eller handel. Allt eftersom utvecklingen gått framåt har flera system utvecklats och det finns nu inte längre en enkel koppling mellan en orsak och en verkan, utan flera olika faktorer påverkar flera andra.

Ett tydligt exempel på hur olika faktorer påverkar varandra är från tidigare Sovjets beslut att göra Aralsjödalen (Aral Sea Basin) till ett centrum för bomullsodling för leverans till landets textilindustri. De två floderna Amu Darya och Syr Sarya användes för bevattning av stora områden av det som idag är Uzbekistan och Turkmenistan. Bevattningen var så kraftig att Aralsjön idag nästan är helt torrlagd. Det har gjort att handel och fiskindustri om nästan 50 000 ton fisk årligen helt har upphört och fiskar har dött och fiskare förlorat jobbet. Den före detta sjöbotten har torkat ut och sandhaltig jord har blåst långväga och gjort att intilliggande jordbruksmark blivit mindre produktiv. Här syns tydliga kopplingar mellan sociologisk styrning via ökad handel och anpassad teknologi som ökad bevattning har gett både förbättrat skörd lokalt men försämrad skörd annorstädes, förändrad lokal landanvänding och ändrad demografi (Plan B 3.0:77-78).

Hur påverkar förändringar på lokal eller regional nivå de globala förändringarna och tvärtom?

Exemplet ovan visar mest på effekter på lokal och regional nivå, men det finns även ett globalt handelsberoende med.

Här kommer ett par exempel på lokala händelser som påverkar globalt:

  • Lokala eller regionala värmeböljor i bördiga områden i storproducerande länder som Indien, USA och Kanada kan minska skördarna med mer än 5% vilket gör att den redan ansträngda tillgången till mat i världen blir ännu mindre (Plan B 3.0:49).
  • Ett annat exempel är de Pakistanska stammarna som vägrar ta emot poliovaccinering då och utrota sjukdomen för alltid (Plan B 3.0:154). Detta kan i framtiden göra det svårt att hindra en ny spridning över världen.

Här följer så ett antal exempel på globala faktorer som påverkar lokalt:

  • I Powerpoint-presentationen ”Miljötrender” kan man se en bild på en Argentinsk flod där ena flodfåran verkar övergödd med full algblomning medan den andra är jordfärgad, med stor sannolikhet orsakad av allvarlig skogsavverkning och bortsköljda jordlager uppströms.
  • Globala förändring av efterfrågan på majs och soja kan medföra lokal avskogning för odlingar eller betesmark. Det i sin tur medför att lokal nederbörd spolas bort i stället för att tas upp av skogen, avdunsta och driva längre in över landet (Plan B 3.0:89). Det gör att exempelvis jordbruk i inlandet blir mindre produktiva.
  • I syntesrapporten från Millennium Ecosystem Assessment ges exemplet med att en global efterfrågan på timmer kan resultera i ökad lokal avverkning i sådan utsträckning att skogens skyddande effekt försvinner. Det kan handla om att små partiklar i ytjorden blåser bort eller att regn blir till översvämningar som spolar bort jordlager.

Avslutningsvis ett exempel på en global-lokal-global påverkan:

  • Varmare klimat ger snabbare smältande isar vid polerna. Albedo-effekten säger att vit is reflekterar mer solljus än mörkt vatten och i takt med minskande isar går uppvärmingen och smältningen ännu fortare (Plan B 3.0:58 & 66).

Vad är viktigt i ett kort- eller långsiktigt perspektiv?

I PowerPointen ”Miljötrender” kan man utläsa att industriländerna släpper ut mest koldioxid och växthusgaser per capita i världen, med viss inblandning av de stora oljeproducenterna. Mellan 1990 och 2000 stod I-ländernas del i stort sett still medan U-länderna ökade precis som transporter till sjöss och i luften. Det går också att se att den stora ökningen globalt är förbränning av fossila bränslen, skogsavverkning och annat som ger ökad CO2-halt.

Som exempel bestod utsläppen i Sverige 2006(?) av 79% CO2 och 8% metan. 31% kom från transporter, 17% från industrin och 13% från jordbruket.

Det är viktigt att uppvärmingen stoppas. Man får inte enbart titta på koldioxiden som idag utgör den stora delen av utsläppen och undvika att titta på metan, för metan är 25 gånger mer poren som växthusgas än koldioxid (Plan B 3.0:66) och om exempelvis permafrosten i Grönland eller den ryska tundran smälter accelererar uppvärmingen ordentligt.

För att de länder som idag klassas som u-länder ska kunna bilda stabila och trygga länder där fler har det bra behöver vi göra ett antal saker. Kortsiktigt behöver vi ta fram alternativa värmekällor för att minska behöver att ved som bränsle. Bra exempel ges i Plan B 3.0 (s.154) på högeffektiva spisar eller rent av soldrivna diton.

På längre sikt behöver vi också ersätta olja som huvudbränsle för transporter. Idag drivs alla våra stora fordonsslag med bränsle från olja, med enstaka undantag.

Källhänvisning


Brown, Lester ”Plan B 3.0” (2007) Earth Policy Institute

Bernes, Claes ”En ännu varmare värld” (2007) Naturvårdsverket

Nordström, Albert (2014) Stockholm Resilience Center 
https://connect.sunet.se/p6zob1vby11/?launcher=false&fcsContent=true&pbMode=normal

Millennium Ecosystem Assessment ”Ecosystems and Human Well-being: Synthesis” (2005) Island Press, Washington, DC. 
http://www.millenniumassessment.org/documents/document.356.aspx.pdf

Powerpoint ”Miljötrender” https://dl.dropboxusercontent.com/u/32990898/docs/PP%20milj%C3%B6trender.ppt

SO-rummet – Industriella revolutionen
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen

Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Industriella_revolutionen

mån 9 okt 2015 kl 11:43

Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Brittiska_imperiet

mån 9 okt 2015 kl 13:12