Växjö bland giganter i Paris

Växjö kommuns klimatarbete har väckt intresse i hela världen. Genom kommunens deltagande vid klimatmötet i Paris har nu intresset ökat ytterligare.
– Det är nog det finaste uppdrag jag fått, säger Julia Ahlrot, miljöstrateg på Växjö kommun.

Tillsammans med ett drygt sextiotal personer från bland annat regeringen, företag och större kommuner fick tre representanter från Växjö kommun tillstånd att besöka det innersta av klimatmötet COP21 i Paris i december.

Växjö har länge jobbat för klimatet och under våren 2015 lämnade man över Växjödeklarationen till miljödepartementet. En deklaration där man uppmanar regeringen att sätta mål för att Sverige ska bli världens första fossilfria nation.

Det verkar ha passat bra i tiden för i september offentliggjorde regeringen initiativet ”Fossilfritt Sverige” som går i linje med Växjödeklarationen.

– Jag vet inte hur mycket vi har påverkat regeringens initiativ men vi hoppas att vi har gjort det, säger miljöstrategen Julia Ahlrot.

Hur kommer det sig egentligen att Växjö fick följa med till Paris?

– I somras skrev vi till regeringen och frågade om vi kunde följa med, säger Julia. Första beskedet från miljödepartementet var att det inte fanns möjlighet för lokala representanter, för Parismötet var mellan nationer.

– De måste ha tänkt om för de återkom och sa att vi fick närvara med tre representanter. Det var jag och två representanter från kommunstyrelsen.

Växjö klimatnätverkar sedan länge och kommunens representanter deltog under flera dagar aktivt i flera debatter och seminarier. Man träffade flera makthavare av de tusental samlade och pratade om hur Växjö gör för att ställa om till fossilbränslefritt. Intresset för deras arbete är stort och flera internationella medier köade för att få intervjua Växjödelegaterna.

En stor anledning till besöket i Paris var att sprida Växjös klimatengagemang över världen och vara en förebild genom att visa att lokala insatser och samarbeten har stor betydelse.

– Om Världsnaturfonden tar efter Växjö och gör om Earth Hour till Earth Week visar det att vårt arbete verkligen påverkar, berättar Julia Ahlrot.

Mathias Persson


Det här är mitt avslutande arbete i journalistikkursen på Umeå Universitet. I dagarna påbörjar fortsättningskursen som kommer handla mer om PR och sociala medier.

Journalistik – en notis

Bottennapp av serieledarna

Fotboll div 2. Trots stor dominans gjorde serieledande Åtorp FF inga mål och förlorade mot jumbon Enarps IF med 0-1 på Åtorpsvallen igår.

Det avgörande målet gjordes på straff i matchens sista minut av Enarps anfallare, Kalle Kanin.

Pelle Persson, mittback i Åtorp, gillade inte beslutet om straffspark utan knuffade omkull domaren och blev utvisad.

Enarp var inför matchen helt utan poäng och hade bara gjort ett mål på sju matcher.

Journalistik – moment 1

Det har blivit dags för slutuppgiften i moment 1 i journalistikkursen på Umeå Universitet. En uppgift som består i att sätta ihop de tre deluppgifterna i ett dokument och uppdatera efter elevgranskningar. Har följer min inlämnade slutuppgift.


Mediernas framtid (Mediehistoria)

När Internet under tidigt 90-tal blev tillgängligt för fler innebar det att en ny spelplan öppnades medielandskapets aktörer, en spelplan med möjligheter att agera i flera kanaler samtidigt och producera olika typer av medier. Detta gav upphov till mer konkurrens än tidigare. Samtidigt kom en ny maktfaktor bredvid politiken och marknaden in på spelplanen – konsumenterna (Weibull & Wadbring 2012, s. 127).

Tillsammans med bättre teknik har denna utveckling lett till ett större flöde av nyheter samt ökade krav på lönsamhet, men även krav på snabbare nyheter. Minskade resurser har gjort att grävande och samhällsnyttig journalistik fått stå tillbaka för mer lättsmält underhållning (Ghersetti 2012, s. 209).

I dagens samhälle har konsumenterna goda möjligheter att själva välja det som de finner intressant. Därmed väljer de också bort annat som de inte vet är av intresse eller rent av borde få sig till livs (Weibull & Wadbring 2012, s. 126).

Vad får de minskade produktionsresurserna och våra enskilda konsumentval för konsekvenser för vår uppfattning om samhället och världen?

Hans Rosling, professor i Internationell Hälsa vid Karolinska Institutet, var med i nyhetsprogrammet Deadline i danska DR2 där han bland annat talar om mediers nyhets- och faktarapportering. Rosling sa:

”Man kan inte använda sig av medierna om man vill förstå världen.”
(http://www.svt.se/nyheter/utrikes/hans-rosling-laxar-upp-dansk-programledare-i-tv, tid 4:34)

Rosling menar att media ofta väljer att visa endast en del av det som händer i världen och oftast handlar det om konflikter medan förbättringar och långsamma trender utelämnas från nyhetsförmedlingen (ibid., tid 3:48). Ghersetti (2012:206-207) tar också upp svårigheten för medier att visa upp en rättvis och objektiv bild av verkligheten.

Ots (2012:137) nämner att allt fler ställer sig frågande till om de kommersiella storföretagen verkligen är framtidens nyhetsproducent.

Ökande ägarkoncentration och minskande resurser kan till en del liknas vid mjölkproducenters utveckling genom tiderna där gårdar gått samman med gemensamma anläggningar för resurseffektivitet. Verksamheterna har ibland växt och tillsynes övergett sin ursprungsvärdering till att helt fokusera på vinst. I vissa fall har det lett till att en del börjar om i mindre skala med kunden och närhet i fokus, med goda resultat.

Kommer en del medier att gå samma väg och fokusera mer på det journalistiska hantverket än att nå kortsiktiga vinster? Finansieringsfrågan kvarstår men möjligheter i form av exempelvis crowdfunding kan komma att bli viktiga faktorer i framtiden.

Publikteorier och lättbegriplig media

I början av förra millenniet var det enkelt, då antogs mediernas påverkan på människors attityder och uppfattningar om världen vara väldigt stark genom effektiv krigspropaganda. Människor sågs som passiva konsumenter och reagerade på liknande sätt. Efter de båda världskrigen blev det lite krångligare då empiri visade på att publikens preferenser, sociala sammanhang och värderingar nästan helt styrde den allmänna opinionen (Shehata 2012:317, Jansson 2012:347).

Harold Lasswell var en av pionjärerna på området effektteorier med sin bok ”Propaganda technique in the World War” (1927) och utvecklade senare teorin om kommunikation som en kedja av olika steg där vem som säger vad i vilka kanaler till vem med vilket resultat är centralt. Detta visar på en övergång från de tidiga ”injektionsteorierna” till mer beteendevetenskapliga grunder för synen på publikens samspel med medierna (Laughey 2007, s. 8-9).

En av de mest betydelsefulla teorierna för forskningens syn på mediernas påverkan på opinionen är dagordningsteorin (Shehata 2012, s. 319). Medier kan genom att tänka på publiceringens frekvens, position, mängden konflikt och när och i vilka sammanhang den görs i stor utsträckning påverka vilka frågor människor ser som viktiga (Laughey 2007, s. 22). 

Dock är medierna inte allenarådande för agendasättandet. På 70- och 80-talen utvecklades nya användningsteorier kring varför vi väljer vissa medier framför andra. Ingela Wadbring  (2012, s.296-297) beskriver att dessa i grunden handlar om sociologi och psykologi men att de även tar hänsyn till medie- och samhällsstrukturernas utveckling som påverkar oss och hur vi agerar.

Vilka faktorer påverkar våra val av medier och kan medier agera annorlunda?

André Jansson  (2012, s. 348) definierar olika typer av publiker. Bland annat nämner han den selektiva publiken som utifrån sina personliga preferenser väljer (bort) olika typer av medier och innehåll. Han påpekar att individers användning av medier följer samhällets utveckling av sociala mönster och att faktorer som inkomst, yrke och tillgång till teknik påverkar vår konsumtion (o)medvetet. Den allt större tillgången till olika mediekanaler ger större skillnader och det olika individer konsumerar blir mer enkelriktat.

Genom att göra komplexa frågor mer lättillgängliga för grupper som annars väljer bort dem, kan medier bidra till en diversifiering. Ett exempel är Marcus Oscarsson på TV4 som med sitt ”Svarar och förklarar” har vunnit Publiks Begriplighetspris eftersom han enligt motiveringen ”lyckats få oss att förstå ett krångligt ämne lite bättre” och att ”han gör komplex politik mer folklig och begriplig.”  (Publik 2015).

Demokrati kräver öppet internet (Konvergenskultur och globalisering)

En snabb teknikutveckling och medföljande mediekoncentration har gett upphov till en debatt om ökad demokratisering, vilket Nord et al (2014) belyser i sin debattartikel där de nämner behovet av en förändrad mediepolitik med fokus på medborgarnas och inte mediernas behov.

Internets födelse och utveckling har visserligen gjort det enklare för många att delta i debatterna men samtidigt bidragit till ökade klyftor i informationssamhället och billiga mobila enheter verkar vara av stor vikt för att inte öka klyftorna ännu mer (Weibull 2014:209).

Jenkins (2014:182-189, 190-193) beskriver väldigt viktiga delar av civilsamhällets bidrag till demokratin och samhällets utveckling när han beskriver fankulturen runt J.K. Rowlings böcker om Harry Potter. Fansen byggde upp flera sajter och ”communities” där fantasin var rådande tillsammans med samarbete, öppenhet och tolerans. Ibland blev fansajterna till komplement till det traditionella skolorna genom att själva erbjuda tjänster för att exempelvis utveckla deltagarnas skrivande.

Allt fler pedagoger inser att det som utspelar sig på dessa fansajter är en lärandeprocess som inte riktigt bejakas i rådande skolkultur eller av föräldrar då det avfärdas som triviala lekar (Jenkins 2014, 189).

Här kommer konvergenskulturen att spela en viktig roll. Ett öppet internet behövs för att låta konsumenter använda populärkulturen för att utveckla sig själv och demokratin. Det är genom att tänka utanför ramarna med hjälp av fantasin och genom att samarbeta man utvecklas till att delta i sin egen kultur (Jenkins 2014, 189).

När Warner Bros köpte filmrättigheterna till Harry Potter började de kontrollera hur deras varumärke användes och införde nya, hårdare policies (Jenkins 2014, 196). Policies som riskerar minska kreativiteten och lojaliteten hos fansen och i längden skada varumärket.

Hur långt kan mediebolagen gå innan de gått för långt?

I dagarna har rättegången mot Bredbandsbolaget börjat. En rättegång där åklagaren menar att Bredbandsbolaget bör blockera abonnenters tillgång till sajter som delar upphovsrättskyddat material. Målsägande är flera av Sveriges stora film- och TV-bolag som givetvis vill skydda sin intellektuella egendomar. Motståndare pekar på skillnader mot utländska domar och menar att riskerna med en fällande dom kan påverka andra frågor som har med yttrandefrihet och ett öppet, ocensurerat internet att göra (Campanello 2015).

Riskerar en fällande dom att minska tillgängligheten till all konvergerande media och därmed påverka den demokratiska processen och utvecklingen av medborgare överlag negativt?

Framtiden är onekligen spännande.

Referenser:

Campanello, Simon (2015, 22 oktober): Ska operatörer tvingas blockera piratsafter som Pirate Bay? Nu avgörs det i rätten. IDG. Hämtad 23 oktober 2015 från http://www.idg.se/2.1085/1.640306/blockering-piratsajter/sida/1/sida-1 [Tidningsartikel]

Ghersetti, Marina (2012): ”Journalistikens nyhetsvärdering”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB 

Jansson, André (2012): ”Medierna och publikens”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB

Jenkins, Henry (2012): Konvergenskulturen. Där nya och gamla medier kolliderar, Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB

Laughey, Dan (2007): Key themes in media theory, Maidenhead: Open Univ Press/McGraw-Hill

Nord, Lars; Ots, Mart; Strömbäck, Jesper; Wadbring, Ingela; & Weibull, Lennart (2014, 2 oktober): Stoppa ökande medieklyfta för vår demokratis skull, Dagens Nyheter. Hämtad 23 oktober 2015 från http://www.dn.se/debatt/stoppa-okande-medieklyfta-for-var-demokratis-skull/ [Debattartikel]

Ots, Mart (2012): ”Mediernas ekonomiska villkor”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB 

Publik (2015): Begripligt. Hämtad 23 oktober 2015 från http://publik.se/begriplighetspriset [Webbsida]

Shehata, Adam (2012): ”Medierna och makten över publiken”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB

Wadbring, Ingela (2012): ”Medierna och den svårfångade publiken”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB

Weibull, Lennart; Wadbring, Ingela (2014): Massmedier – Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet, Stockholm: Ekerlids förlag

Konvergens, demokrati och varumärken

Så har tiden kommit till tredje utkastet i journalistkursen och den här gången handlar det om mediekonvergens. Mycket nöje.


En snabb teknikutveckling och medföljande mediekoncentration har gett upphov till en debatt om ökad demokratisering, vilket Nord et al (2014) belyser i sin debattartikel där de nämner behovet av en förändrad mediepolitik med fokus på medborgarnas och inte mediernas behov.

Internets födelse och utveckling har visserligen gjort det enklare för många att delta i debatterna men samtidigt bidragit till ökade klyftor i informationssamhället och billiga mobila enheter verkar vara av stor vikt för att inte öka klyftorna ännu mer (Weibull 2014:209).

Jenkins (2014:182-189, 190-193) beskriver väldigt viktiga delar av civilsamhällets bidrag till demokratin och samhällets utveckling när han beskriver fankulturen runt J.K. Rowlings böcker om Harry Potter. Fansen byggde upp flera sajter och ”communities” där fantasin var rådande tillsammans med samarbete, öppenhet och tolerans. Ibland blev fansajterna till komplement till det traditionella skolorna genom att själva erbjuda tjänster för att exempelvis utveckla deltagarnas skrivande.

Allt fler pedagoger inser att det som utspelar sig på dessa fansajter är en lärandeprocess som inte riktigt bejakas i rådande skolkultur eller av föräldrar då det avfärdas som triviala lekar (Jenkins 2014, 189).

Sir Ken Robinson höll 2010 en kort föreläsning (The RSA 2010) där han beskrev utbildningens påverkan på barnens utveckling. Han nämner barnens kreativitet och divergent tänkande och vikten av att det får frodas och pekar på att utbildningstänkandet fortfarande går efter löpandebandpricipen med standardiserade prov där en fråga bara har ett svar för att det ska kunna mätas.

Här kommer konvergenskulturen att spela en viktig roll. Ett öppet internet behövs för att låta konsumenter använda populärkulturen för att utvecklas. Det är genom att tänka utanför ramarna med hjälp av fantasin och genom att samarbeta man utvecklas till att delta i sin egen kultur (Jenkins 2014, 189).

När Warner Bros köpte filmrättigheterna till Harry Potter började de kontrollera hur deras varumärke användes och införde nya, hårdare policies (Jenkins 2014, 196). Policies som riskerar minska kreativiteten och lojaliteten hos fansen och i längden skada varumärket.

Hur långt kan mediebolagen gå innan de gått för långt?

I dagarna har rättegången mot Bredbandsbolaget börjat. En rättegång där åklagaren menar att Bredbandsbolaget bör blockera abonnenters tillgång till sajter som delar upphovsrättskyddat material. Målsägande är flera av Sveriges stora film- och TV-bolag som givetvis vill skydda sin intellektuella egendomar. Motståndare pekar på skillnader mot utländska domar och menar att riskerna med en fällande dom kan påverka andra frågor som har med yttrandefrihet och ett öppet, ocensurerat internet att göra (Campanello 2015).

Riskerar en fällande dom att minska tillgängligheten till all konvergerande media och därmed påverka den demokratiska processen och utvecklingen av medborgare överlag negativt?

Framtiden är onekligen spännande.

Referenser:

Weibull, Lennart; Wadbring, Ingela (2014): ”Massmedier – Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet”, Stockholm: Ekerlids förlag, s. 203-235

Jenkins, Henry (2012): ”Konvergenskulturen. Där nya och gamla medier kolliderar”, Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB

Campanello, Simon (2015, 22 oktober) Ska operatörer tvingas blockera piratsafter som Pirate Bay? Nu avgörs det i rätten. IDG. Hämtad frånhttp://www.idg.se/2.1085/1.640306/blockering-piratsajter/sida/1/sida-1[Tidningsartikel]

The RSA (2010, 14 oktober) RSA ANIMATE – Changing paradigms. Hämtad från

https://www.thersa.org/discover/videos/rsa-animate/2010/10/rsa-animate—changing-paradigms/ [Animerad föreläsning]

Nord, Lars; Ots, Mart; Strömbäck, Jesper; Wadbring, Ingela; & Weibull, Lennart (2014, 2 oktober): ”Stoppa ökande medieklyfta för vår demokratis skull”, Dagens Nyheter. Hämtad från http://www.dn.se/debatt/stoppa-okande-medieklyfta-for-var-demokratis-skull/ [Debattartikel]

Publikteorier – en komplex värld

Det här är min andra deluppgift på journalistikkursen på Umeå Universitet.


I början av förra millenniet var det enkelt, då antogs mediernas påverkan på människors attityder och uppfattningar om världen vara väldigt stark genom effektiv krigspropaganda. Människor sågs som passiva konsumenter och reagerade på liknande sätt. Efter de båda världskrigen blev det däremot lite krångligare då empiri visade på att publikens preferenser, sociala sammanhang och värderingar nästan helt styrde den allmänna opinionen. (Shehata 2012:317, Jansson 2012:347).

Harold Lasswell var en av de tidiga pionjärerna på området effektteorier med sin bok ”Propaganda technique in the World War” (1927) och utvecklade senare teorin om kommunikation som en kedja av olika steg där vem som säger vad i vilka kanaler till vem med vilket resultat är centralt. Detta visar på en övergång från de tidiga ”injektionsteorierna” till mer beteendevetenskapliga grunder för synen på publikens samspel med medierna (Laughey 2007, s. 8-9).

En av de mest betydelsefulla teorierna för forskningens syn på mediernas påverkan på opinionen är dagordningsteorin (Shehata 2012, s. 319). Medier kan genom att tänka på publiceringens frekvens, position, mängden konflikt och när och i vilka sammanhang den görs i stor utsträckning påverka människors samtalsämne (Laughey 2007, s. 22).

Dock är medierna, som nämnts ovan, inte allenarådande för agendasättandet. På 70- och 80-talen utvecklades nya användningsteorier kring varför vi väljer vissa medier framför andra. Ingela Wadbring beskriver att dessa i grunden handlar om sociologi och psykologi men att de även tar hänsyn till medie- och samhällsstrukturerna utveckling som påverkar oss och hur vi agerar (2012, s.296-297).

Vilka faktorer är det då som påverkar våra val av medier?

André Jansson definierar olika typer av publiker. Bland annat nämner han den selektiva publiken som utifrån sina personliga preferenser väljer (bort) olika typer av medier och innehåll att konsumera (2012, s. 348). Han påpekar att individers användning av medier följer samhällets utveckling av sociala mönster och att faktorer som inkomst, yrke och tillgång till teknik påverkar vår konsumtion medvetet eller omedvetet. Den allt större tillgången till olika mediekanaler ger än större skillnad och det olika individer konsumerar blir mer enkelriktat.

Kan medier göra något för att hjälpa till att bryta detta?

En sak är att göra tunga och komplexa frågor mer lättillgängliga för grupper som annars väljer bort det. Ett bra exempel är Marcus Oscarsson på TV4 som med sitt ”Svarar och förklarar” har vunnit Publiks Begriplighetspris eftersom han enligt motiveringen ”lyckats få oss att förstå ett krångligt ämne lite bättre” och att ”han gör komplex politik mer folklig och begriplig.”

Referenser:

Laughey, Dan (2007): ”Key themes in media theory”, Maidenhead: Open Univ Press/McGraw-Hill, s. 7-29

Wadbring, Ingela (2012): ”Medierna och den svårfångade publiken”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 291-315

Shehata, Adam (2012): ”Medierna och makten över publiken”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 317-344

Jansson, André (2012): ”Medierna och publikens”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 345-363

Medierna, tekniken och samhället

Det här är min första deluppgift på journalistikkursen på Umeå Universitet.


Medielandskapet av idag har formats av många olika saker varav en är 80-talets liberalisering av delar av världen. Stora avregleringar gav ökad konkurrens med privata aktörer på flera marknader, men samhället i stort blev också mer individualiserat med sociala förändringar som följd (Weibull & Wadbring 2012, s. 127).

När sedan Internet under tidigt 90-tal blev tillgängligt för fler innebar det att en ny spelplan öppnades för marknadens aktörer. En spelplan med möjligheter att agera i flera kanaler samtidigt och producera olika typer av medier. Detta gav upphov till än mer konkurrens. Samtidigt kom en ny maktfaktor bredvid politiken och marknaden in på spelplanen – konsumenterna (Weibull & Wadbring 2012, s. 127).

Tillsammans med bättre teknik har denna utveckling lett till ett större flöde av nyheter samt ökade krav på lönsamhet, men även krav på snabbare nyheter. Minskade resurser har gjort att grävande och samhällsnyttig journalistik fått stå tillbaka för mer lättsmält underhållning (Ghersetti 2012, s. 209).

I dagens samhälle har konsumenterna goda möjligheter att själva välja det som de finner intressant. Därmed väljer de också bort annat som de inte vet är av intresse eller rent av borde få sig till livs (Weibull & Wadbring 2012, s. 126).

Vad får de minskade produktionsresurserna och våra enskilda konsumentval för konsekvenser för vår uppfattning om samhället och världen?

Hans Rosling, professor i Internationell Hälsa vid Karolinska Institutet, var med i nyhetsprogrammet Deadline i danska DR2 där han bland annat talar om mediers nyhets- och faktarapportering. Rosling sa:

”Man kan inte använda sig av medierna om man vill förstå världen.” (http://www.svt.se/nyheter/utrikes/hans-rosling-laxar-upp-dansk-programledare-i-tv, tid 4:34)

Rosling menar att media ofta väljer att visa endast en del av det som händer i världen och oftast handlar det om konflikter medan förbättringar och långsamma trender utelämnas från nyhetsförmedlingen (ibid., tid 3:48). Ghersetti (2012:206-207) tar också upp svårigheten för medier att visa upp en rättvis och objektiv bild av verkligheten.

Ots (2012:137) nämner att allt fler ställer sig frågande till om de kommersiella storföretagen verkligen är framtidens nyhetsproducent.

Ökande ägarkoncentration och minskande resurser kan till en del liknas vid mjölkproducenters utveckling genom tiderna där gårdar gått samman med gemensamma anläggningar för resurseffektivitet. Verksamheterna har ibland växt och tillsynes övergett sin ursprungsvärdering till att helt fokusera på vinst. I vissa fall har det gått så långt att en del börjar om i mindre skala med kunden och närhet i fokus, med goda resultat.

Kommer en del medier att gå samma väg och fokusera mer på det journalistiska hantverket än att nå kortsiktiga vinster? Finansieringsfrågan kvarstår men möjligheter i form av exempelvis crowdfunding kan komma att bli viktiga faktorer i framtiden.

Referenser:

Weibull, Lennart; Wadbring, Ingela (2014): ”Massmedier – Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet”, Stockholm: Ekerlids förlag, s. 99-128, 129-162, 271-312

Ots, Mart (2012): ”Mediernas ekonomiska villkor”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 117-138

Ghersetti, Marina (2012): ”Journalistikens nyhetsvärdering”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 205-225