Klimatförändringar – uppgift 3

Den tredje och sista deluppgiften i kursen Klimatförändringar, jordens resurser och samhället handlar om att jämföra källmaterialet från två huvudförfattare, reflektera över den enes optimism och den andres pessimism samt lägga fram och underbygga sin egen inställning. Det blev sådär – men godkänt. Sist kan ni läsa omdömet.


Klimatförändringar och åtgärder

Plan B eller en framtid i kaos

Faktaunderlagen

Den första stora saken jag lägger märke till är att Lester Brown skrev sitt förord till Plan B 3.0 i oktober 2007 medan Veronica Stoehrel skrev sitt i juli 2013. Det är nästan 6 års skillnad och det är lång tid i sammanhanget. Mycket kan hända på den tiden.

Vidare kommer mycket av Browns referenser kommer från 2007 och åren precis före medan Stoehrel har många av sina referenser från 2010 och 2011. Under dessa fyra år kan mycket inom forskningen ha skett.

Stoehrel tar upp medias roll i den allmänna opinionen, hur media påverkar enskilda personers uppfattningar i olika frågor genom exempelvis snedviktade debatter eller bristande kunskaper i hur forskningsresultat ska tolkas. Vidare hänvisas också till undersökningar gjorda av SIFO och FOI. I första fallet undersöktes svenskars attityder till klimatförändringar, och i andra fallet undersöktes svenska politiker och chefer. Jag tycker Brown missar att nämna kunskapen och inställningen hos människor i allmänhet och hos politiker och chefer i synnerhet.

Ytterligare en sak som skiljer de båda faktaunderlagen åt är att Stoehrel nämner företagens och lobbyorganistationers utövande av makt för att i vissa fall rent av förvanska verkligheten, i vissa fall genom att konstruera rapporter på ett sätt som får mottagaren att tolka den på ett visst sätt.

Positivitet eller pessimism

I förordet skriver Brown version 2 av Plan B gavs under 2005 var issmältningen oroande. Två år senare när version 3.0 gavs ut är issmältningen skrämmande. Det är inte särskilt konstigt att det lätt infinner sig en viss pessimism efter de ytterligare 6 år fram till Stoehrels utgivning. År där den önskade utvecklingen inte riktigt gått enligt Plan B. Detta kan vara en delorsak till att Stoehrel uttrycker en större pessimism än Brown.

Brown beskriver USAs omställning under Andra världskriget då de efter Japans bombningar av Pearl Harbour ställde om sin bilindustri till att i stället tillverka flygplan, stridsvagnar och skjutvapen på bara några månader. De införde dessutom ett förbud mot bilförsäljning som varade i nästan tre år. Brown menar att kunde USA då, så kan vi göra det igen nu – förändra världens energiekonomi som under krigstider (s.20). En klar positivism i de orden.

I slutdelen av Plan B 3.0 (p. 265) uttrycker sig Brown som att det är dags att agera nu. Han menar att det inte finns någon tid till åratal av förhandlingar om klimatet och därefter ytterligare år för ratificering av internationella överenskommelser. Men det är precis där vi är. Det är 2015 och vi har precis fått ett nytt klimatavtal. Många menar att det är ett väldigt tunt avtal utan särskilda förpliktelser och överenskommelser. Det har således gått åtta år sen Brown skrev sitt slutkapitel. I mina ögon är åtta år verkligen inte att agera direkt.

Brown pratar också om att återställa jordarna och att det återigen krävs agerande som under krigstider för att inte flera stater ska gå under på samma sätt som hände med tidigare civilisationer. En plan mycket kraftigare än Marshallplanen (som inbegrep återuppbyggnaden efter Andra världskriget) måste till (s.153).

Trots de negativa bilderna som visas upp lägger Brown ofta fokus på de positiva saker som har skett i världen de senaste två decennierna ex.v. den ekonomiska tillväxten i Indien och Kina vilket i båda fallen har lätt till kraftigt minskad fattigdom, helt i linje med FN’s beslut om halverad fattigdom i världen till 2015. I och med de båda ländernas utveckling kan fokuseringen flyttas till Afrika och sub-Sahara-regionen där läget är mer akut. Brown nämner också flera exempel där enskilda länder har gjort stora förbättringar avseende folkhälsa, utbildning, sexrådgivning och annat som i sin tur har lett till att världsomspännande organisationer som UNICEF har börjat använda liknande metoder och därmed spett på effekten ytterligare.

Brown tänker mycket teknik och historiska lyckosamma händelser men tar mindre hänsyn till människan med sina tankar och rutiner, mindre om makten och pengarna. Det benämner Stoehrel bland annat i kapitlet om hållbar utveckling och nyliberalism.

Min egen inställning

Veronica Stoehrel inleder sin bok (Stoehrel 2013) med orden

Bara de lyckligt omedvetna kan vara optimistiska i dagens samhälle

Tillsammans med mina egna värderingar ger de orden en känsla av att stora delar mänskligheten lever i förnekelse och med undertryckt skam över sitt eget leverne i en ständig kamp för att med alla till buds stående medel behålla den livsstil man har eller sträva efter något ännu bättre.

Mina egna smått filosofiska tankar har genom åren lett till följande fundering – kan man vara lyckligt omedveten om att man borde vara olycklig? 

Både Brown och Stoehrel talar om att den rådande ekonomin måste förändras för att det ska gå att vända klimatförändringarna. I sammanhanget gillar jag när Brown citerar Öystein Dahle, tidigare nordisk Exxonchef (Esso):

“Socialism collapsed because it did not allow the market to tell the economic truth. Capitalism may collapse because it does not allow the market to tell the ecological truth.”

Jag tror att det ligger mycket i det uttalandet och jag vänder mig historiskt. Socialism och kommunism har inte sällan lett till elände och nu är kapitalismen på väg dit med sin mer eller mindre utpräglade girighet. I båda fallen är det makten och pengarna som lockar och som förstör systemen. Den ständiga jakten efter mer och mer. Ingen sans och ingen måtta.

Under valrörelsen 2006 ställde jag frågan varför samhället och företagen hela tiden strävar efter att maximera tillväxten och vinsten? Varför går det inte att gå framåt lite makligt och eftertänksamt? Ett svar jag fick var att vi inte skulle få så mycket innovationer i ett så fall. Med erfarenhet i bagaget ser jag det som att de innovationer som tas fram skyddas av patent och sällan delas med andra. Därför blev det endast en liten begränsad vinst av det höga tempot i ekonomin.

Som jag ser det kan marknaden möjligtvis tillåtas styra helt när det handlar om icke avgörande saker som inte är tidsberoende och utan större konsekvenser om något skulle gå snett. I fallet med klimatförändringar passar det inte. Tid har vi inte – marknaden är alldeles för långsam och protektionistisk. Ämnet är alldeles för viktigt – går det snett blir konsekvenserna ödesdigra.

Under många av de senaste åren har en delningsekonomi växt fram. Inte bara återbruk och delning av saker utan även delning av erfarenheter och immateriella rättigheter. Det är många som ser potentialen att dela med sig av sin kunskap, sina innovationer och sin tid. Potentialen genom synergi. Den positiva energin som sprids när ma andelar framgång med varandra och gläds åt andras framgång i stället för att enbart skydda sin egen.

Ty det är genom att ge, som man får. Fransiskus av Assisi

Jag är inte religös eller gudstroende men bra ord går att finna på många olika ställen och det här är ett jag gillar.

Rent generellt tror jag att vi som människor behöver minska vår stress, en stress som oftast är själv påtagen. Vi ska jobba mycket, gärna mer, för att tjäna pengar som vi kan spendera på varor, tjänster eller resor. Många blir stressade av att jobba mer, men i den rådande ekonomiska kontexten är det att springa fortare som tros ge ökat välstånd. Men det är bara om vi räknar välstånd i pengar.

I februari 2013 gav Miljöpartiet (Mp) ut en skrift med namnet Nya mått på välfärd. I inledningen skrivs att den historiska synen på BNP och ekonomisk tillväxt som förutsättning för att människor ska få bättre liv nu är på väg att ändras. De skriver vidare att ”strävan mot en värld med lägre utsläpp av växthusgaser, bevarad biologisk mångfald och lägra arbetslöshet är självklart […]” och ”att skapa en utveckling där både människor och miljö mår bättre är helt enkelt det överordnade målet”.

Ett andra parti som i någon utsträckning pratar miljö är Centerpartiet (C). Där ligger begrepp som Närodlad politik och Hållbarhet i kombination med många andra begrepp. Centerpartiet vill gynna innovation och entreprenörskap samt skapa globala avtal för koldioxidskatt. Det är ett tydligt fokus på individens rättigheter och frihet men med ett gemensamt ansvar för framtiden. Tron på grön tillväxt är tydlig. De stödjer också en stor del av de stora jordbrukssubventionerna som omnämns i litteraturen.

Det tredje parti som tar ställning är Vänsterpartiet (V). Med utgångspunkt från min ställning till citatet ovan diskvalificerar sig V direkt på politiska grunder. Den radikala aura som ligger kring V och deras retorik är inget som lockar mig alls, även om de pekar ut en del omfördelnignsproblem genom sitt klassprat. Jag tror dock inte att socialismen är lösningen.

Det är problematiskt när tre små partier, ca 7% vardera, och med rätt stora skillnader i sin grundpolitik är de enda som för klimatets talan. Klimatmötet i Paris i november och december kom helt i skymundan av terrorattacker och flyktingströmmar och det är nog inte många som känner till Regeringens satsning på Fossilfritt Sverige. Man kan säga att det egentligen inte förs någon klimatpolitik alls i Sverige idag och det måste bli ändring på det.

Mp lyckas gå emot många utav sina principer och vallöften medan C inte lyckas med mer än att ta tydlig ställning för öppenhet i sin oppositionsplats. V samarbetar visserligen lite med nuvarande regering men säger sig självt vara i opposition om de inte är i regering. Det ser just nu inte bra ut för det svenska klimatet. Politikerföraktet ökar ständigt och de största protektionisterna och klimatförnekarna, Sverigedemokraterna, växer alltjämt.

Sverige, Europa och världen står inför en tuff framtid. Krig, nationalism och allmän röra gör att de positiva delar Brown nämner verkar bli alltmer avlägsna och svåruppnåeliga. Mycket bra händer i många länder, men byts de ledarna ut kan det bli kris. Om exempelvis Donald Trump skulle bli president i USA tror jag att det tyvärr är kört för världen.

Vi i Sverige behöver gå före övriga världen. Vi behöver visa att öppenhet och fossilfrihet är en hållbar framtid. Vi har redan visat att lite högre bensinskatter inte gör att samhället kollapsar. Offentliga verksamheter bör ställa om och bli helt hållbara i sina verksamheter, för att visa att det är allvar och att föregå med gott exempel. Dessutom bör det göras mycket lättare och billigare för människor att följa detta, kanske genom skatteväxling. Jag tror exempelvis på nudging som metod, att genom små enkla medel och knep få människor att göra klimatvänliga val. Idag fungerar reklam med genomtänkt innehåll på liknande sätt, så rent etiskt bör det inte vara några problem. Beteendevetenskapen bör således få större utrymme för en långsiktigt hållbar ekologism.

Det här klarar vi!

Källhänvisning

Brown, Lester ”Plan B 3.0” (2007) Earth Policy Institute

Disease resurgence from climate and ecological change: Jonathan Patz, University of California
http://www.youtube.com/watch?v=WQRdx64qrJs

Home: Yann Arthus-Bertrand
http://www.youtube.com/watch?v=jqxENMKaeCU

Stoehrel, Veronica (2013): Klimatförändringar och den mänskliga civilisationen – ett holistiskt perspektiv, Malmö: Exaktaprintus


Omdömet

Intressant och reflexiv text trots att du gick lite utanför frågan. Det hade varit bra om du hade diskuterat de pros och cons i varje författares resonemang. Texten är ändå godkänd.

Klimatförändringar – uppgift 2

Klimatförändringar och dess konsekvenser

Andra inlämningsuppgiften i Klimatförändringar, jordens resurser och samhället. Den här gången handlar det om att förklara hur det kan komma sig att så många människor fortfarande tvekar om klimatförändringar eller dess konsekvenser. Tänk på: mediernas roll, lobbyverksamhet, skillnaden mellan vetenskap och journalistik och maktintressen. Mycket nöje.


Frågan om varför så många människor tvekar om klimatförändringar och dess konsekvenser är inte helt enkel att svara på. Det finns många saker som påverkar.

I grund och botten tror jag det handlar om hur samhället har utvecklats och format våra liv, under åtminstone de senaste 60 åren. Idag lever de flesta av oss i västvärlden bekväma liv med relativ enkel tillgång till det vi vill ha och behöver. Det räcker i stort sett med att vi betalar så får vi det vi önskar. Det finns inte så mycket att bekymra sig över, helt enkelt.

Vi köper plast gjord av olja. Vi kör bilar drivna på olja. Vi köper billiga saker gjorda utomlands under usla villkor och transporterade över hela världen med hjälp av olja. Och ingen har pratat om hur detta påverkar miljön och klimatet. Eller har något det?

Jo. Vetenskapen har gjort det länge. Problemet är att vetenskapen är splittrad i avseendet att forskare jobbar ofta ensamma och samarbetar sällan. Samtidigt är deras områden komplexa och svåra att förstå och baseras på sannolikheter att något ska inträffa. När många dessutom inte är duktiga på att skriva och utrycka sig på ett sätt som är lätt att ta till sig för läsare och konsumenter, blir läget än sämre.

På andra sidan finns de som har ekonomiska och andra intressen av att sälja olja eller andra produkter. De har stora ekonomiska resurser och kan lättare samarbeta för att nå ut med sitt budskap. Detta nämner Naomi Oreskes i frågestunden på LASCO-ELI. Åren 1979-1985 hade tobaksindustrins företrädare Frederick Seitz en budget på 45 miljoner USD medan biologiforskarna under samma period hade 5 miljoner USD. Vidare är lobbyorganisationerna bättre än vetenskapen på att utnyttja vetenskapen inom kommunikation vilket gör att de mycket effektivare kan formulera och nå ut med sina budskap. En tredje sak som Oreskes nämner är att vetenskapens budskap ofta är negativt och vi vill därför inte riktigt ta det till oss.

Oreskes betonar med:

”Om en klimatskeptiker säger att det inte finns någon global uppvärmning eller att vi inte ska oroa oss, marknaden och tekniska framsteg löser problemen och så kommer jag och säger att vi har ett allvarligt problem – vem har bästa budskapet?”

Shapiro (2015) tar i sin artikel upp ett sätt som populärkulturen kan användas till att göra vetenskapliga rön mer lättillgängliga – en enkel metod för berättande. Det är genom berättelser vi tar till oss mycket kunskap.

Makt och lobbyism

USA är på många sätt ett av världens starkaste länder. De påverkar många andra länder genom trender, krigsmakt, handel och mycket annat. I sin frågestund talar Oreskes om att forskare från kalla krigets kärnvapenprogram gick över till att propagera för att rökningen inte medförde några skador på hälsan. Det finns starka band mellan Marshall-institutet och andra amerikanska forskare och även myndigheter. Även Stoehrel (2013) talar om detta och nämner hur olika amerikanska forskningsrapporter näst intill manipuleras och censureras för att gynna, vad som verkar vara, amerikanska ekonomiska intressen.

I Fredrik Gerttens film Bikes vs cars nämns att Los Angeles en gång var bäst i världen på kollektivtrafik, men att idag används 70% av stadens yta till vägar och parkeringsplatser. Bilindustrin ville ha Los Angeles. De ville bygga vägar och transportera människor snabbt och det tilltalade människor. General Motors köpte via skalbolag alla bussbolag och efterhand tog de också över alla kollektivtrafikbolag och lade ner dem till förmån för motorvägar. Allt för att skapa en illusion av fart och bekvämlighet.

Snart skapades dock långa bilköer och för att råda bot på det breddade man motorvägarna och fler bilar fick därmed plats. Mellan 1982 och 2001 ökade antalet bilar i Los Angeles med 236% medan befolkningen bara ökade med 20%.

Bilindustrins lobbyverksamhet var och är stark. För stark för vår bekvämlighet.

Mediernas roll

Medier har länge haft i uppdrag att granska makten och informera medborgarna om vad som händer i världen genom att förmedla nyheter. Vad som är en nyhet bestäms från i huvudsak sex delar – vikt/viktighet, icke-normalt, närhet, konflikt, elit, lättbegriplighet och nytt. Vad betyder då det här?

Vikt och viktighet beskriver något som påverkar många och i vilket grad det påverkar.
Icke-normalt tar upp något som inte brukar hända, något utöver det vanliga.
Närhet hänvisar till tid, avstånd och kultur. Ju närmare desto större identifieringsgrad.
Konflikt belyser vikten av att ha åtminstone två motstående sidor.
Elit hänvisar till kändisar och personer eller länder med makt.
Lättbegripligt är en förutsättning för att en läsare ska ta nyheten till sig.
Nytt innebär att en nyhet är just något nytt.

Olika medier har olika målgrupper och viktar därmed dessa punkter olika. Aftonbladet är mer en kvällstidning med mycket skvaller, SVT och SR är public service med sin publik och DN och lokalmedier har helt andra målgrupper.

I dagsläget är medierna under förändring. Spelplanen och villkoren förändras i och med ökad konkurrens och digitalisöringens intåg. Att försöka få in nyheter om miljön och klimatet i konkurrens med andra saker är inte lätt. Det blir ofta inga höga poäng från kategorierna ovan.

Alison Andersson (1997) tar upp svårigheten journalistiken har med att hela tiden försöka uppnå jämvikt, opartiskhet och objektivitet och resonerar i om det egentligen inte är omöjligt. Det finns flera exempel på hur en fråga cirkulerar kring jämvikt i konflikten där det inför en debatt bjuds in parter från två sidor. Frågan som Andersson ställer sig är hur journalister bestämmer vem som ska stå emot den etablerade vetenskapliga sidan och om denna opposition verkligen ger en rättvis bild av läget. Emellanåt lämnas tittaren, läsaren och lyssnaren helt åt sin egen förmåga att bilda sig en uppfattning om vad som är rätt och fel i rådande debatt.

När man tar mänsklighetens bekvämlighet, vetenskapens komplexa och dystra budskap, lobbyorganisationernas kunskap i kommunikation och förenkling tillsammans mediernas villkor och arbetssätt är det inte särskilt konstigt att inte fler har insett allvaret i klimatförändringarna.

Det krävs stora förändringar i vårt beteende för att det ska fungera och det kommer inte att ske om det ska överlämnas till individen eller tekniken. Åtminstone kommer det att ske för sent.

Källhänvisning

Andersson, Alison (1997): Media, culture and the environment, New Brunswick, New Jersey: Rutgers University Press

Stoehrel, Veronica (2013): Klimatförändringar och den mänskliga civilisationen – ett solistiskt perspektiv, Malmö: Exaktaprintus

Gertten, Fredrik (2015): Bikes vs Cars, Malmö: WG Film AB [dokumentärfilm]

Merchants of Doubt: Naomi Oreskes on Climate Skepticism – LASCO-ELI conference (Part 2) http://bit.ly/Oreskes-del2 (youtube)

Shapiro, Lila (2015, 30 oktober): ”The author who thinks ’South Park’ can save science”, Huffington Post. Hämtad från http://www.huffingtonpost.com/entry/randy-olson-science-narrative_56312db4e4b063179910afb4 [Tidningsartikel]


Omdömet

Godkänd. Du fortsätter att skriva saker som inte har med frågan att göra. Mycket intressant exempel om LA  t.ex. men det svarar inte på frågan.

Klimatförändringar – uppgift 1

Klimatförändringar, jordens resurser och samhället

Så blev det dags för första delen av tre i kursen om Klimatförändringar, jordens resurser och samhället. Jag har i huvudsak utgått från Plan B 3.0 och det blev vad det blev. Håll tillgodo.

Fram till tidigt 1700-tal påverkades jordens klimat i stort sett bara av solens instrålning och av kretsloppen själva då människans påverkan var minimal (bild 1). Det berodde till stora delar av att befolkningsmängden var låg, de flesta bodde på landsbygden och den teknologiska utvecklingen hade inte börjat på riktigt allvar vilket gjorde att det knappt existerade några av människan orsakade koldioxidutsläpp.

Bild 1.

I samband med att jordbruket effektiviserades i 1700-talets England kunde färre bönder livnära fler vilket bidrog till att befolkningstillväxten tog fart. Samtidigt blev fler arbetslösa efter att ha sålt sin jord och människor började söka sig till städerna där den växande industrin sökte arbetskraft (Wikipedia & SO-rummet – Industriella revolutionen). Under seklets andra hälft hade England blivit världsledande i handel och sjöfart och med stora lokala råvarutillgångar och från flertalet kolonier blev teknikutvecklingen till en industriell revolution som spred sig vidare genom Europa och övriga världen (Wikipedia – Brittiska imperiet, Norström).

Tidiga ångmaskinsmodeller som uppfanns i England och Skottland skapade möjligheter till stora effektivitetsvinster. Vatten pumpades ur gruvor, vävmaskiner kunde byggas och produktionen ökade när människor började ersattas av maskiner, vilka till stora delar drevs av kol.

Under dryga 200 år fortsatte den tekniska utvecklingen av maskiner och industrier och tillsammans med kemiska och medicinska upptäckter och utbyggd infrastruktur växte städerna ännu mer. Under 1950-talet accelererade utvecklingen på allvar. Då fanns teknikerna och infrastrukturen som låg till grund för en kraftig globalisering och urbanisering. Människor flyttade, transporterade och producerade i aldrig tidigare skådad omfattning och man tävlade till och med om vem som skulle komma först ut i rymden och sätta landets fana på månen.

Det ligger i evolutionens natur att den starkaste och bäst anpassade överlever. I vårt fall handlar det om att hinna först, att lyckas bäst, att bli rikast. Det har blivit en tävling och vi slår vakt om det vi tror vi behöver.

Varför kan man säga att de faktorer som påverkar människan (”drivers of change”) också påverkar varandra?

Tidigt, som bild 1 visar, fanns inte så mycket faktorer som påverkade miljön och klimatet. Vi som människor var inte så många, vi hade inte utvecklat vare sig teknik eller reglementen eller handel. Allt eftersom utvecklingen gått framåt har flera system utvecklats och det finns nu inte längre en enkel koppling mellan en orsak och en verkan, utan flera olika faktorer påverkar flera andra.

Ett tydligt exempel på hur olika faktorer påverkar varandra är från tidigare Sovjets beslut att göra Aralsjödalen (Aral Sea Basin) till ett centrum för bomullsodling för leverans till landets textilindustri. De två floderna Amu Darya och Syr Sarya användes för bevattning av stora områden av det som idag är Uzbekistan och Turkmenistan. Bevattningen var så kraftig att Aralsjön idag nästan är helt torrlagd. Det har gjort att handel och fiskindustri om nästan 50 000 ton fisk årligen helt har upphört och fiskar har dött och fiskare förlorat jobbet. Den före detta sjöbotten har torkat ut och sandhaltig jord har blåst långväga och gjort att intilliggande jordbruksmark blivit mindre produktiv. Här syns tydliga kopplingar mellan sociologisk styrning via ökad handel och anpassad teknologi som ökad bevattning har gett både förbättrat skörd lokalt men försämrad skörd annorstädes, förändrad lokal landanvänding och ändrad demografi (Plan B 3.0:77-78).

Hur påverkar förändringar på lokal eller regional nivå de globala förändringarna och tvärtom?

Exemplet ovan visar mest på effekter på lokal och regional nivå, men det finns även ett globalt handelsberoende med.

Här kommer ett par exempel på lokala händelser som påverkar globalt:

  • Lokala eller regionala värmeböljor i bördiga områden i storproducerande länder som Indien, USA och Kanada kan minska skördarna med mer än 5% vilket gör att den redan ansträngda tillgången till mat i världen blir ännu mindre (Plan B 3.0:49).
  • Ett annat exempel är de Pakistanska stammarna som vägrar ta emot poliovaccinering då och utrota sjukdomen för alltid (Plan B 3.0:154). Detta kan i framtiden göra det svårt att hindra en ny spridning över världen.

Här följer så ett antal exempel på globala faktorer som påverkar lokalt:

  • I Powerpoint-presentationen ”Miljötrender” kan man se en bild på en Argentinsk flod där ena flodfåran verkar övergödd med full algblomning medan den andra är jordfärgad, med stor sannolikhet orsakad av allvarlig skogsavverkning och bortsköljda jordlager uppströms.
  • Globala förändring av efterfrågan på majs och soja kan medföra lokal avskogning för odlingar eller betesmark. Det i sin tur medför att lokal nederbörd spolas bort i stället för att tas upp av skogen, avdunsta och driva längre in över landet (Plan B 3.0:89). Det gör att exempelvis jordbruk i inlandet blir mindre produktiva.
  • I syntesrapporten från Millennium Ecosystem Assessment ges exemplet med att en global efterfrågan på timmer kan resultera i ökad lokal avverkning i sådan utsträckning att skogens skyddande effekt försvinner. Det kan handla om att små partiklar i ytjorden blåser bort eller att regn blir till översvämningar som spolar bort jordlager.

Avslutningsvis ett exempel på en global-lokal-global påverkan:

  • Varmare klimat ger snabbare smältande isar vid polerna. Albedo-effekten säger att vit is reflekterar mer solljus än mörkt vatten och i takt med minskande isar går uppvärmingen och smältningen ännu fortare (Plan B 3.0:58 & 66).

Vad är viktigt i ett kort- eller långsiktigt perspektiv?

I PowerPointen ”Miljötrender” kan man utläsa att industriländerna släpper ut mest koldioxid och växthusgaser per capita i världen, med viss inblandning av de stora oljeproducenterna. Mellan 1990 och 2000 stod I-ländernas del i stort sett still medan U-länderna ökade precis som transporter till sjöss och i luften. Det går också att se att den stora ökningen globalt är förbränning av fossila bränslen, skogsavverkning och annat som ger ökad CO2-halt.

Som exempel bestod utsläppen i Sverige 2006(?) av 79% CO2 och 8% metan. 31% kom från transporter, 17% från industrin och 13% från jordbruket.

Det är viktigt att uppvärmingen stoppas. Man får inte enbart titta på koldioxiden som idag utgör den stora delen av utsläppen och undvika att titta på metan, för metan är 25 gånger mer poren som växthusgas än koldioxid (Plan B 3.0:66) och om exempelvis permafrosten i Grönland eller den ryska tundran smälter accelererar uppvärmingen ordentligt.

För att de länder som idag klassas som u-länder ska kunna bilda stabila och trygga länder där fler har det bra behöver vi göra ett antal saker. Kortsiktigt behöver vi ta fram alternativa värmekällor för att minska behöver att ved som bränsle. Bra exempel ges i Plan B 3.0 (s.154) på högeffektiva spisar eller rent av soldrivna diton.

På längre sikt behöver vi också ersätta olja som huvudbränsle för transporter. Idag drivs alla våra stora fordonsslag med bränsle från olja, med enstaka undantag.

Källhänvisning


Brown, Lester ”Plan B 3.0” (2007) Earth Policy Institute

Bernes, Claes ”En ännu varmare värld” (2007) Naturvårdsverket

Nordström, Albert (2014) Stockholm Resilience Center 
https://connect.sunet.se/p6zob1vby11/?launcher=false&fcsContent=true&pbMode=normal

Millennium Ecosystem Assessment ”Ecosystems and Human Well-being: Synthesis” (2005) Island Press, Washington, DC. 
http://www.millenniumassessment.org/documents/document.356.aspx.pdf

Powerpoint ”Miljötrender” https://dl.dropboxusercontent.com/u/32990898/docs/PP%20milj%C3%B6trender.ppt

SO-rummet – Industriella revolutionen
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen

Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Industriella_revolutionen

mån 9 okt 2015 kl 11:43

Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Brittiska_imperiet

mån 9 okt 2015 kl 13:12