Publikteorier – en komplex värld

Det här är min andra deluppgift på journalistikkursen på Umeå Universitet.


I början av förra millenniet var det enkelt, då antogs mediernas påverkan på människors attityder och uppfattningar om världen vara väldigt stark genom effektiv krigspropaganda. Människor sågs som passiva konsumenter och reagerade på liknande sätt. Efter de båda världskrigen blev det däremot lite krångligare då empiri visade på att publikens preferenser, sociala sammanhang och värderingar nästan helt styrde den allmänna opinionen. (Shehata 2012:317, Jansson 2012:347).

Harold Lasswell var en av de tidiga pionjärerna på området effektteorier med sin bok ”Propaganda technique in the World War” (1927) och utvecklade senare teorin om kommunikation som en kedja av olika steg där vem som säger vad i vilka kanaler till vem med vilket resultat är centralt. Detta visar på en övergång från de tidiga ”injektionsteorierna” till mer beteendevetenskapliga grunder för synen på publikens samspel med medierna (Laughey 2007, s. 8-9).

En av de mest betydelsefulla teorierna för forskningens syn på mediernas påverkan på opinionen är dagordningsteorin (Shehata 2012, s. 319). Medier kan genom att tänka på publiceringens frekvens, position, mängden konflikt och när och i vilka sammanhang den görs i stor utsträckning påverka människors samtalsämne (Laughey 2007, s. 22).

Dock är medierna, som nämnts ovan, inte allenarådande för agendasättandet. På 70- och 80-talen utvecklades nya användningsteorier kring varför vi väljer vissa medier framför andra. Ingela Wadbring beskriver att dessa i grunden handlar om sociologi och psykologi men att de även tar hänsyn till medie- och samhällsstrukturerna utveckling som påverkar oss och hur vi agerar (2012, s.296-297).

Vilka faktorer är det då som påverkar våra val av medier?

André Jansson definierar olika typer av publiker. Bland annat nämner han den selektiva publiken som utifrån sina personliga preferenser väljer (bort) olika typer av medier och innehåll att konsumera (2012, s. 348). Han påpekar att individers användning av medier följer samhällets utveckling av sociala mönster och att faktorer som inkomst, yrke och tillgång till teknik påverkar vår konsumtion medvetet eller omedvetet. Den allt större tillgången till olika mediekanaler ger än större skillnad och det olika individer konsumerar blir mer enkelriktat.

Kan medier göra något för att hjälpa till att bryta detta?

En sak är att göra tunga och komplexa frågor mer lättillgängliga för grupper som annars väljer bort det. Ett bra exempel är Marcus Oscarsson på TV4 som med sitt ”Svarar och förklarar” har vunnit Publiks Begriplighetspris eftersom han enligt motiveringen ”lyckats få oss att förstå ett krångligt ämne lite bättre” och att ”han gör komplex politik mer folklig och begriplig.”

Referenser:

Laughey, Dan (2007): ”Key themes in media theory”, Maidenhead: Open Univ Press/McGraw-Hill, s. 7-29

Wadbring, Ingela (2012): ”Medierna och den svårfångade publiken”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 291-315

Shehata, Adam (2012): ”Medierna och makten över publiken”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 317-344

Jansson, André (2012): ”Medierna och publikens”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 345-363

Medierna, tekniken och samhället

Det här är min första deluppgift på journalistikkursen på Umeå Universitet.


Medielandskapet av idag har formats av många olika saker varav en är 80-talets liberalisering av delar av världen. Stora avregleringar gav ökad konkurrens med privata aktörer på flera marknader, men samhället i stort blev också mer individualiserat med sociala förändringar som följd (Weibull & Wadbring 2012, s. 127).

När sedan Internet under tidigt 90-tal blev tillgängligt för fler innebar det att en ny spelplan öppnades för marknadens aktörer. En spelplan med möjligheter att agera i flera kanaler samtidigt och producera olika typer av medier. Detta gav upphov till än mer konkurrens. Samtidigt kom en ny maktfaktor bredvid politiken och marknaden in på spelplanen – konsumenterna (Weibull & Wadbring 2012, s. 127).

Tillsammans med bättre teknik har denna utveckling lett till ett större flöde av nyheter samt ökade krav på lönsamhet, men även krav på snabbare nyheter. Minskade resurser har gjort att grävande och samhällsnyttig journalistik fått stå tillbaka för mer lättsmält underhållning (Ghersetti 2012, s. 209).

I dagens samhälle har konsumenterna goda möjligheter att själva välja det som de finner intressant. Därmed väljer de också bort annat som de inte vet är av intresse eller rent av borde få sig till livs (Weibull & Wadbring 2012, s. 126).

Vad får de minskade produktionsresurserna och våra enskilda konsumentval för konsekvenser för vår uppfattning om samhället och världen?

Hans Rosling, professor i Internationell Hälsa vid Karolinska Institutet, var med i nyhetsprogrammet Deadline i danska DR2 där han bland annat talar om mediers nyhets- och faktarapportering. Rosling sa:

”Man kan inte använda sig av medierna om man vill förstå världen.” (http://www.svt.se/nyheter/utrikes/hans-rosling-laxar-upp-dansk-programledare-i-tv, tid 4:34)

Rosling menar att media ofta väljer att visa endast en del av det som händer i världen och oftast handlar det om konflikter medan förbättringar och långsamma trender utelämnas från nyhetsförmedlingen (ibid., tid 3:48). Ghersetti (2012:206-207) tar också upp svårigheten för medier att visa upp en rättvis och objektiv bild av verkligheten.

Ots (2012:137) nämner att allt fler ställer sig frågande till om de kommersiella storföretagen verkligen är framtidens nyhetsproducent.

Ökande ägarkoncentration och minskande resurser kan till en del liknas vid mjölkproducenters utveckling genom tiderna där gårdar gått samman med gemensamma anläggningar för resurseffektivitet. Verksamheterna har ibland växt och tillsynes övergett sin ursprungsvärdering till att helt fokusera på vinst. I vissa fall har det gått så långt att en del börjar om i mindre skala med kunden och närhet i fokus, med goda resultat.

Kommer en del medier att gå samma väg och fokusera mer på det journalistiska hantverket än att nå kortsiktiga vinster? Finansieringsfrågan kvarstår men möjligheter i form av exempelvis crowdfunding kan komma att bli viktiga faktorer i framtiden.

Referenser:

Weibull, Lennart; Wadbring, Ingela (2014): ”Massmedier – Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet”, Stockholm: Ekerlids förlag, s. 99-128, 129-162, 271-312

Ots, Mart (2012): ”Mediernas ekonomiska villkor”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 117-138

Ghersetti, Marina (2012): ”Journalistikens nyhetsvärdering”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 205-225