Kära farfar

FarfarIdag är det precis ett år sedan vi träffades. Det var i februari förra året vi tog avsked och du lämnade jordelivet efter ett långt och så vitt jag vet, varierande liv.

När jag tänker på dig blir jag tårögd och rörd. Jag ser mig själv som typen som inte visar känslor utåt särskilt ofta men när de väl kommer till ytan blir det lite mer på en gång.

Året som har gått har jag ägnat åt att göra saker jag vill. Jag har funderat över vad som egentligen betyder något och vad jag vill göra med tiden jag har framför mig. Det har väl gått både bra och dåligt men jag har i alla fall ägnat mig studier inom klimat och journalistik. Nu är frågan vad som händer framöver.

Jag undrar också vad alla andra vill göra med sin framtid?

 

Läs också farfars egna livskrönika

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.