En glass, en man och en påse

Jag satt på Stora torg och åt glass idag på eftermiddagen. Där, strax bredvid glassvagnen, alldeles nära Systembolaget. Ja, ni vet var jag menar.

En strid ström människor gick in och ut från Systembolaget, alla med små eller stora kassar fyllda med varor av olika slag: starka, svaga, röda, kolsyrade och en del till och med goda. Alla med ett syfte och ett mål, om än oklart vad.

Jag satt men stund och tittade och funderade. ”Vilka är dessa människor? Vad har de i sina kassar?”

Jag funderade av en anledning. För utanför Systembolaget, alldeles bredvid dörren, satt en man, en tiggare och det var en enda person som brydde sig om mannen utanför dörren. En man kände i fickan och halvvägs till sin cykel vände han om och skänkte mannen på trottoaren sina växelmynt. Ingen annan gav mannen någonting. Inte ens en blick. Men blåa och lila kassar hade de.

Vi har det bra. Vi har råd att gå på Systembolaget och handla. Vi kan ha olika skäl till att inte skänka pengar till tiggare. Vissa vill eller vågar kanske inte tänka på det. Andra lyckas bara undvika tänka på det. En del vill kanske skänka pengar på andra sätt. Några är rentav bara egoistiska.

Oavsett anledning tycker jag att vi ska tänka på det – aktivt. Vem är jag och vem är tiggaren? Hur kan jag hjälpa till? Direkt eller indirekt? Varför ska jag inte hjälpa till?

Sämst av allt är att låtsas som att tiggaren inte finns. Vill ni inte hjälpa till direkt på plats, prata istället med någon och diskutera hur ni kan hjälpa till på annat sätt.

Ta ställning. Gör Sverige, Europa och världen bättre.

Glad sommar och njut av innehållet i din lilla påse.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *