Medierna, tekniken och samhället

Det här är min första deluppgift på journalistikkursen på Umeå Universitet.


Medielandskapet av idag har formats av många olika saker varav en är 80-talets liberalisering av delar av världen. Stora avregleringar gav ökad konkurrens med privata aktörer på flera marknader, men samhället i stort blev också mer individualiserat med sociala förändringar som följd (Weibull & Wadbring 2012, s. 127).

När sedan Internet under tidigt 90-tal blev tillgängligt för fler innebar det att en ny spelplan öppnades för marknadens aktörer. En spelplan med möjligheter att agera i flera kanaler samtidigt och producera olika typer av medier. Detta gav upphov till än mer konkurrens. Samtidigt kom en ny maktfaktor bredvid politiken och marknaden in på spelplanen – konsumenterna (Weibull & Wadbring 2012, s. 127).

Tillsammans med bättre teknik har denna utveckling lett till ett större flöde av nyheter samt ökade krav på lönsamhet, men även krav på snabbare nyheter. Minskade resurser har gjort att grävande och samhällsnyttig journalistik fått stå tillbaka för mer lättsmält underhållning (Ghersetti 2012, s. 209).

I dagens samhälle har konsumenterna goda möjligheter att själva välja det som de finner intressant. Därmed väljer de också bort annat som de inte vet är av intresse eller rent av borde få sig till livs (Weibull & Wadbring 2012, s. 126).

Vad får de minskade produktionsresurserna och våra enskilda konsumentval för konsekvenser för vår uppfattning om samhället och världen?

Hans Rosling, professor i Internationell Hälsa vid Karolinska Institutet, var med i nyhetsprogrammet Deadline i danska DR2 där han bland annat talar om mediers nyhets- och faktarapportering. Rosling sa:

”Man kan inte använda sig av medierna om man vill förstå världen.” (http://www.svt.se/nyheter/utrikes/hans-rosling-laxar-upp-dansk-programledare-i-tv, tid 4:34)

Rosling menar att media ofta väljer att visa endast en del av det som händer i världen och oftast handlar det om konflikter medan förbättringar och långsamma trender utelämnas från nyhetsförmedlingen (ibid., tid 3:48). Ghersetti (2012:206-207) tar också upp svårigheten för medier att visa upp en rättvis och objektiv bild av verkligheten.

Ots (2012:137) nämner att allt fler ställer sig frågande till om de kommersiella storföretagen verkligen är framtidens nyhetsproducent.

Ökande ägarkoncentration och minskande resurser kan till en del liknas vid mjölkproducenters utveckling genom tiderna där gårdar gått samman med gemensamma anläggningar för resurseffektivitet. Verksamheterna har ibland växt och tillsynes övergett sin ursprungsvärdering till att helt fokusera på vinst. I vissa fall har det gått så långt att en del börjar om i mindre skala med kunden och närhet i fokus, med goda resultat.

Kommer en del medier att gå samma väg och fokusera mer på det journalistiska hantverket än att nå kortsiktiga vinster? Finansieringsfrågan kvarstår men möjligheter i form av exempelvis crowdfunding kan komma att bli viktiga faktorer i framtiden.

Referenser:

Weibull, Lennart; Wadbring, Ingela (2014): ”Massmedier – Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet”, Stockholm: Ekerlids förlag, s. 99-128, 129-162, 271-312

Ots, Mart (2012): ”Mediernas ekonomiska villkor”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 117-138

Ghersetti, Marina (2012): ”Journalistikens nyhetsvärdering”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 205-225

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *