Publikteorier – en komplex värld

Det här är min andra deluppgift på journalistikkursen på Umeå Universitet.


I början av förra millenniet var det enkelt, då antogs mediernas påverkan på människors attityder och uppfattningar om världen vara väldigt stark genom effektiv krigspropaganda. Människor sågs som passiva konsumenter och reagerade på liknande sätt. Efter de båda världskrigen blev det däremot lite krångligare då empiri visade på att publikens preferenser, sociala sammanhang och värderingar nästan helt styrde den allmänna opinionen. (Shehata 2012:317, Jansson 2012:347).

Harold Lasswell var en av de tidiga pionjärerna på området effektteorier med sin bok ”Propaganda technique in the World War” (1927) och utvecklade senare teorin om kommunikation som en kedja av olika steg där vem som säger vad i vilka kanaler till vem med vilket resultat är centralt. Detta visar på en övergång från de tidiga ”injektionsteorierna” till mer beteendevetenskapliga grunder för synen på publikens samspel med medierna (Laughey 2007, s. 8-9).

En av de mest betydelsefulla teorierna för forskningens syn på mediernas påverkan på opinionen är dagordningsteorin (Shehata 2012, s. 319). Medier kan genom att tänka på publiceringens frekvens, position, mängden konflikt och när och i vilka sammanhang den görs i stor utsträckning påverka människors samtalsämne (Laughey 2007, s. 22).

Dock är medierna, som nämnts ovan, inte allenarådande för agendasättandet. På 70- och 80-talen utvecklades nya användningsteorier kring varför vi väljer vissa medier framför andra. Ingela Wadbring beskriver att dessa i grunden handlar om sociologi och psykologi men att de även tar hänsyn till medie- och samhällsstrukturerna utveckling som påverkar oss och hur vi agerar (2012, s.296-297).

Vilka faktorer är det då som påverkar våra val av medier?

André Jansson definierar olika typer av publiker. Bland annat nämner han den selektiva publiken som utifrån sina personliga preferenser väljer (bort) olika typer av medier och innehåll att konsumera (2012, s. 348). Han påpekar att individers användning av medier följer samhällets utveckling av sociala mönster och att faktorer som inkomst, yrke och tillgång till teknik påverkar vår konsumtion medvetet eller omedvetet. Den allt större tillgången till olika mediekanaler ger än större skillnad och det olika individer konsumerar blir mer enkelriktat.

Kan medier göra något för att hjälpa till att bryta detta?

En sak är att göra tunga och komplexa frågor mer lättillgängliga för grupper som annars väljer bort det. Ett bra exempel är Marcus Oscarsson på TV4 som med sitt ”Svarar och förklarar” har vunnit Publiks Begriplighetspris eftersom han enligt motiveringen ”lyckats få oss att förstå ett krångligt ämne lite bättre” och att ”han gör komplex politik mer folklig och begriplig.”

Referenser:

Laughey, Dan (2007): ”Key themes in media theory”, Maidenhead: Open Univ Press/McGraw-Hill, s. 7-29

Wadbring, Ingela (2012): ”Medierna och den svårfångade publiken”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 291-315

Shehata, Adam (2012): ”Medierna och makten över publiken”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 317-344

Jansson, André (2012): ”Medierna och publikens”, Nord; Strömbäck (red.) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur AB, s. 345-363

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.