Årskrönika 2015

Det gångna året skiljde sig en hel del från tidigare års rätt lugna rytm. 2015 innehöll både djupare dalar och högre toppar än på länge.

FarfarI februari blev min farfar sämre efter ett antal förkylningar och till slut orkade inte hjärtat med längre och hans tid i livet var över. Det var tungt. Mycket tungt. Jag var där när han tog sitt sista andetag och det är jag väldigt glad över idag.

Undrar hur det var att växa upp i 20- och 30-talets Sverige? Lite fick man lära sig i årets julkalender men farfar hjälpte mig också med en uppsats i högstadiet och den finns nu här på bloggen.

Det var kanske farfars bortgång som fick mig att ta det slutliga steget – det till tjänstledighet från jobbet och studier inom ”Journalistik, medier och kommunikation” samt ”Klimatförändringar, jordens resurser och samhället”. Två kurser som jag har ägnat min mesta tid åt under hösten och som i skrivande stund är inne i sina slutskeden. Mina alster inom journalistiken och klimatfrågorna finns givetvis att läsa.

BST2016_resized2015 vår året då storebror fyllde 50 år och vi hade några riktigt trevliga dagar på ett soligt men blåsigt Öland.

Det var också året då jag lite mer på allvar tog upp MTB-cyklingen igen och tog mig runt en extremt blöt och lerig Bockstenstur, 10 mil på 7,5 timmar.

Studierna fortsätter med mer journalistik nu under våren och jag kommer även framöver att kunna spendera min tid helt på egna villkor. Det innebär att jag har större frihet att göra det jag vill och brinner för. Exakt vad det blir återstår att se.

Nu kör vi in i 2016!

Årskrönika 2013 – del 2

För några dagar sedan började jag uppfylla mitt enda nyårslöfte – att skriva en årskrönika. Eftersom jag har mer att berätta än vad som passar i ett inlägg fick det bli en första del som nu får sin fortsättning.

Öppenhet och dialog

Vad betyder det för dig? För mig handlar det om att politiken behöver bli mer lättillgänglig, intressant och relevant. Genom att göra allt tillgängligt kan var och en välja om och när man vill ta del av det och det blir också lättare att relatera till. Det i sin tur inbjuder till dialog.

Jag upplever det som att Halmstad har mycket lång väg kvar att gå, trots att kommunfullmäktiges möten direktsänds både i närradio och på webben.

Jag väljer att återkomma med mer saker i framtida inlägg. Nu vidare.

EKO-fiering

Sedan många år har vi källsorterat i stort sett alla våra sopor vilket har minskat sopmängden rejält och förhoppningsvis även sparat på miljön trots att vi har fått åka flertalet gånger till återvinningsstationer runt om i kommunen. Under 2013 ändrade vi lite till på hushållningen – vi ökade köpen av EKO-produkter och skaffade kompost.

Detta innebär att vi i första hand köper EKO-produkter och i andra hand lokalproducerat. Egentligen innebär det att allt som inte är lokalt producerat försöker vi hitta som EKO. Om det finns som både icke lokal EKO och lokala alternativ varierar vi lite beroende på dagskänsla. Vidare komposterar vi i stort sett all icke animaliska matrester vilket ytterligare har minskat avfallsmängden samtidigt som vi räknar med att få finfin matjord framöver. Vi tänker givetvis på att inte kompostera kraftigt besprutade produkter.

Läs mer om KRAV-märkta varor och Naturskyddsföreningens EKO-kampanj.

Mer då?

Ledarhopp barngympa
Ledarhopp barngympa

Andra intressanta saker som har hänt är:

  • jag avslutade min tid som ledare i Åleds GF – barngympa 1,5-4 år – efter ett års uppdrag
  • jag var en hel förmiddag i skolan med min äldsta tjej som börjat i ettan
  • jag var en hel förmiddag i förskolan med min minsta tjej
  • jag var med och direktsände landsbygdsdebatten mellan C och Mp i Sibbarp
  • jag blev komplett Apple-fierad och har nu iPhone 4S, iPad 2, iPad mini, MacBookPro, AirPort Extreme, AirPort Express och en AppleTV. Och en iRig mic som jag använder vid mina intervjuer.
  • jag sprang Prinsens Minne 10km
  • jag crawlade 100 m för första gången
  • jag lyssnade på en ofantlig mängd podcasts av olika slag

Jag har också en plan för 2014 och den återkommer jag till så smått under året.

Årskrönika 2013 – del 1

Den här gången gav jag bara ett nyårslöfte och det var att skriva en krönika över 2013. Det är bara ett problem. Jag har så vansinnigt svårt att skriva bra. Redan så här långt har jag börjat och börjat om tre gånger och jag känner hur frustrationen växer.

Jag gillar egentligen att skriva eller snarare att diskutera, resonera och reflektera kring saker. Utan att egentligen veta tror jag att en av de viktigare sakerna med att skriva är att bestämma sig för vad man vill tala om, därefter skriva en inledning som fångar intresset, sen berätta historien och till sist få till poängen. I väntan på att jag går en skrivarkurs får det bli som det blir.

Politiker på riktigt

annie_cstamma
Intervju med Annie Lööf

För 7-8 år sedan, någon gång 2005-2006, pratade jag mycket om att jag skulle bli politiker innan jag fyllde 40 år. Då tänkte jag inte på att valåret skulle bli året efter jag fyllt 40 år och eftersom jag inte riktigt hade mognat klart i min politiska tanke engagerade jag mig inte ordentligt förrän i samband med och efter valet 2010. Nu är det snart val igen och det är dags att kolla av resultatet. Jag har alltså fyllt 40 år, men är jag politiker?

Några av de saker jag också har åstadkommit är:

  • sammankallande i bredbandsgrupp under första kvartalet
  • ombud (för första gången) på regionsstämman i Vessigebro i april
  • partistämma i Karlstad i september
  • kommunikationsdagar med distriktet i Ugglarp i oktober
  • resa till riksdagen och näringsdepartementet med politikerskolan i november
  • talardebut på distriktets nomineringsstämma i Vessigebro i november
  • ställer upp som kandidat till kommunfullmäktige i Halmstad

Jag anser mig därför vara politiker även om jag inte är arvoderad.

Gubbe som är stel och stönar

2013 var också det fyrtionde året efter min födelsedag vilket fick till följd att jag som sagt fyllde 40 år. Även om jag har stundom funderar över var tiden tagit vägen, mycket beroende på att jag fortfarande är lika barnslig som för tjugo år sedan, är den stora skillnaden att jag inte orkar lika mycket längre. Min kära äldre bror berättade under den gångna julhelgen att det bland hans vänner i allt större utsträckning stönas när man reser sig från sittande läge eller liknande och att det kallas för gubbstön. Jag har  märkt att det är mycket av sådant här också kan jag meddela.

Ända sedan jag gick fallskärmshopparutbildning 1994 har jag velat göra ett tandemhopp. Hög höjd, någon annan gör jobbet, jag glider bara med. I 40-årespresent var det dags. På midsommaraftonens morgon gav vi oss av mot Halmstad flygfält och en spänd väntan på ”bra” väder påbörjades. Efter en dryg timmes väntan och bokstavligt slit mellan hopp och förtvivlan fick jag svida om och resultatet ses nedan.

Kanottur i Hjörneredssjön

Dagen efter fallskärmshoppet och sillen blev det en ny resa. Vi gav oss söderut på motorvägen och svängde inåt landet i Mellbystrand. Vi stannade vid Rökeriet i Laholm där  jag åt en rökt rödspätta med pepparrot. Därefter fortsatte färden inåt landet och mot Ysby för att sluta vid Hjörneredssjöarna dör vi hyrde kanot och paddlade ut till en ö där vi övernattade i tält.

En lyckad stund behöver inte vara så avancerad. Det kan inte uttryckas bättre än i Färd – en podcast om friluftsliv.

Fortsättning följer med saker som Öppenhet och dialog och EKO-fiering.