Klimatförändringar – uppgift 1

Klimatförändringar, jordens resurser och samhället

Så blev det dags för första delen av tre i kursen om Klimatförändringar, jordens resurser och samhället. Jag har i huvudsak utgått från Plan B 3.0 och det blev vad det blev. Håll tillgodo.

Fram till tidigt 1700-tal påverkades jordens klimat i stort sett bara av solens instrålning och av kretsloppen själva då människans påverkan var minimal (bild 1). Det berodde till stora delar av att befolkningsmängden var låg, de flesta bodde på landsbygden och den teknologiska utvecklingen hade inte börjat på riktigt allvar vilket gjorde att det knappt existerade några av människan orsakade koldioxidutsläpp.

Bild 1.

I samband med att jordbruket effektiviserades i 1700-talets England kunde färre bönder livnära fler vilket bidrog till att befolkningstillväxten tog fart. Samtidigt blev fler arbetslösa efter att ha sålt sin jord och människor började söka sig till städerna där den växande industrin sökte arbetskraft (Wikipedia & SO-rummet – Industriella revolutionen). Under seklets andra hälft hade England blivit världsledande i handel och sjöfart och med stora lokala råvarutillgångar och från flertalet kolonier blev teknikutvecklingen till en industriell revolution som spred sig vidare genom Europa och övriga världen (Wikipedia – Brittiska imperiet, Norström).

Tidiga ångmaskinsmodeller som uppfanns i England och Skottland skapade möjligheter till stora effektivitetsvinster. Vatten pumpades ur gruvor, vävmaskiner kunde byggas och produktionen ökade när människor började ersattas av maskiner, vilka till stora delar drevs av kol.

Under dryga 200 år fortsatte den tekniska utvecklingen av maskiner och industrier och tillsammans med kemiska och medicinska upptäckter och utbyggd infrastruktur växte städerna ännu mer. Under 1950-talet accelererade utvecklingen på allvar. Då fanns teknikerna och infrastrukturen som låg till grund för en kraftig globalisering och urbanisering. Människor flyttade, transporterade och producerade i aldrig tidigare skådad omfattning och man tävlade till och med om vem som skulle komma först ut i rymden och sätta landets fana på månen.

Det ligger i evolutionens natur att den starkaste och bäst anpassade överlever. I vårt fall handlar det om att hinna först, att lyckas bäst, att bli rikast. Det har blivit en tävling och vi slår vakt om det vi tror vi behöver.

Varför kan man säga att de faktorer som påverkar människan (”drivers of change”) också påverkar varandra?

Tidigt, som bild 1 visar, fanns inte så mycket faktorer som påverkade miljön och klimatet. Vi som människor var inte så många, vi hade inte utvecklat vare sig teknik eller reglementen eller handel. Allt eftersom utvecklingen gått framåt har flera system utvecklats och det finns nu inte längre en enkel koppling mellan en orsak och en verkan, utan flera olika faktorer påverkar flera andra.

Ett tydligt exempel på hur olika faktorer påverkar varandra är från tidigare Sovjets beslut att göra Aralsjödalen (Aral Sea Basin) till ett centrum för bomullsodling för leverans till landets textilindustri. De två floderna Amu Darya och Syr Sarya användes för bevattning av stora områden av det som idag är Uzbekistan och Turkmenistan. Bevattningen var så kraftig att Aralsjön idag nästan är helt torrlagd. Det har gjort att handel och fiskindustri om nästan 50 000 ton fisk årligen helt har upphört och fiskar har dött och fiskare förlorat jobbet. Den före detta sjöbotten har torkat ut och sandhaltig jord har blåst långväga och gjort att intilliggande jordbruksmark blivit mindre produktiv. Här syns tydliga kopplingar mellan sociologisk styrning via ökad handel och anpassad teknologi som ökad bevattning har gett både förbättrat skörd lokalt men försämrad skörd annorstädes, förändrad lokal landanvänding och ändrad demografi (Plan B 3.0:77-78).

Hur påverkar förändringar på lokal eller regional nivå de globala förändringarna och tvärtom?

Exemplet ovan visar mest på effekter på lokal och regional nivå, men det finns även ett globalt handelsberoende med.

Här kommer ett par exempel på lokala händelser som påverkar globalt:

  • Lokala eller regionala värmeböljor i bördiga områden i storproducerande länder som Indien, USA och Kanada kan minska skördarna med mer än 5% vilket gör att den redan ansträngda tillgången till mat i världen blir ännu mindre (Plan B 3.0:49).
  • Ett annat exempel är de Pakistanska stammarna som vägrar ta emot poliovaccinering då och utrota sjukdomen för alltid (Plan B 3.0:154). Detta kan i framtiden göra det svårt att hindra en ny spridning över världen.

Här följer så ett antal exempel på globala faktorer som påverkar lokalt:

  • I Powerpoint-presentationen ”Miljötrender” kan man se en bild på en Argentinsk flod där ena flodfåran verkar övergödd med full algblomning medan den andra är jordfärgad, med stor sannolikhet orsakad av allvarlig skogsavverkning och bortsköljda jordlager uppströms.
  • Globala förändring av efterfrågan på majs och soja kan medföra lokal avskogning för odlingar eller betesmark. Det i sin tur medför att lokal nederbörd spolas bort i stället för att tas upp av skogen, avdunsta och driva längre in över landet (Plan B 3.0:89). Det gör att exempelvis jordbruk i inlandet blir mindre produktiva.
  • I syntesrapporten från Millennium Ecosystem Assessment ges exemplet med att en global efterfrågan på timmer kan resultera i ökad lokal avverkning i sådan utsträckning att skogens skyddande effekt försvinner. Det kan handla om att små partiklar i ytjorden blåser bort eller att regn blir till översvämningar som spolar bort jordlager.

Avslutningsvis ett exempel på en global-lokal-global påverkan:

  • Varmare klimat ger snabbare smältande isar vid polerna. Albedo-effekten säger att vit is reflekterar mer solljus än mörkt vatten och i takt med minskande isar går uppvärmingen och smältningen ännu fortare (Plan B 3.0:58 & 66).

Vad är viktigt i ett kort- eller långsiktigt perspektiv?

I PowerPointen ”Miljötrender” kan man utläsa att industriländerna släpper ut mest koldioxid och växthusgaser per capita i världen, med viss inblandning av de stora oljeproducenterna. Mellan 1990 och 2000 stod I-ländernas del i stort sett still medan U-länderna ökade precis som transporter till sjöss och i luften. Det går också att se att den stora ökningen globalt är förbränning av fossila bränslen, skogsavverkning och annat som ger ökad CO2-halt.

Som exempel bestod utsläppen i Sverige 2006(?) av 79% CO2 och 8% metan. 31% kom från transporter, 17% från industrin och 13% från jordbruket.

Det är viktigt att uppvärmingen stoppas. Man får inte enbart titta på koldioxiden som idag utgör den stora delen av utsläppen och undvika att titta på metan, för metan är 25 gånger mer poren som växthusgas än koldioxid (Plan B 3.0:66) och om exempelvis permafrosten i Grönland eller den ryska tundran smälter accelererar uppvärmingen ordentligt.

För att de länder som idag klassas som u-länder ska kunna bilda stabila och trygga länder där fler har det bra behöver vi göra ett antal saker. Kortsiktigt behöver vi ta fram alternativa värmekällor för att minska behöver att ved som bränsle. Bra exempel ges i Plan B 3.0 (s.154) på högeffektiva spisar eller rent av soldrivna diton.

På längre sikt behöver vi också ersätta olja som huvudbränsle för transporter. Idag drivs alla våra stora fordonsslag med bränsle från olja, med enstaka undantag.

Källhänvisning


Brown, Lester ”Plan B 3.0” (2007) Earth Policy Institute

Bernes, Claes ”En ännu varmare värld” (2007) Naturvårdsverket

Nordström, Albert (2014) Stockholm Resilience Center 
https://connect.sunet.se/p6zob1vby11/?launcher=false&fcsContent=true&pbMode=normal

Millennium Ecosystem Assessment ”Ecosystems and Human Well-being: Synthesis” (2005) Island Press, Washington, DC. 
http://www.millenniumassessment.org/documents/document.356.aspx.pdf

Powerpoint ”Miljötrender” https://dl.dropboxusercontent.com/u/32990898/docs/PP%20milj%C3%B6trender.ppt

SO-rummet – Industriella revolutionen
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen

Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Industriella_revolutionen

mån 9 okt 2015 kl 11:43

Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Brittiska_imperiet

mån 9 okt 2015 kl 13:12

Nationella subventioner eller internationellt bistånd?

Plan B 3.0 får mig att fundera. Hur tänker vi egentligen?

Under ett visst år subventionerade USA sina mer än 25000 bomullsodlare med mer pengar än landets hela bistånd till länder som gränsar till Sahara i söder och som till viss del försöker försörja sig som bomullsodlare. Var finns logiken?

Foto: David Nance, Public Domain

Om USA minskar eller slopar subventionerna kommer världsmarknadspriset på bomull öka och de afrikanska odlarna kommer kunna ta del av en till synes större marknad och få betydligt större del av vinsten. Kostnaden för sociala insatser i dessa länder bör därmed minska rejält.

Samtidigt bör USA kunna dra ner på sitt bistånd eftersom levnadsstandarden ökar i länder som blir mer självförsörjande. Pengar som borde kunna investeras eller satsas inom landet för att stödja de som riskerar sin försörjning.

Fler får jobb, kan försörja sig och överleva till en totalt lägre kostnad. Eller?

Detsamma borde gälla Sverige.

Jakten på vatten – bönder förlorar mot städer

Tänk er att det går åt ca 14 ton vatten att göra 1 ton stål som kan säljas för omkring $560. Samtidigt går det åt ungefär 1000 ton vatten för att odla 1 ton vete som säljs för nära $200. (2008)

Vem vinner den matchen i ett land med växande ekonomi och fokus på att skapa jobb? Inte är det bönderna i alla fall.

Ett tydligt exempel är Aralsjön som många vet minskar i storlek och det fort. Redan 1960 såddes de första fröna till detta när styrande i Moskva beslöt att använda floderna Syr Darya och Amu Darya till bevattning av stora bomullsplanteringar för landets textilindustri. Vid den tiden strömmade 65 miljarder kubikmeter vatten ut i Aralsjön varje år. 2008 var flödet nere på 1,5 miljarder kubikmeter.

North Aral Sea 2000 and 2011” by SibomOwn work, снимки NASA [1],[2]. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Commons.
Aralsjön har minskat i storlek i takt med att vattenavledningen uppströms har ökat och med minskad storlek och vattenmängd har saltkoncentrationen ökat. Det har lett till att all(?) fisk har dött och den tidigare fiskindustrin som producerade 50000 ton fisk- och skaldjur årligen helt har upphört.

Sen flera år tillbaka blåser vindarna över den torra havsbottnen och sprider salthaltig jord över närliggande åkermark och gör den mindre produktiv.

Så frågan är hur vi ger vatten till alla när bönderna ständigt förlorar mot städerna? Vad händer när ett land inte längre kan säkerställa vattentillgången till sina bönder och städer? Vad händer då länder uppströms tar allt vatten för de nedströms, hur stor är risken för krig?

Uppdatering:
Amu Darya går delvis genom det som idag är Uzbekistan och bomullsproduktionen fortsätter precis som under Sovjettiden, men enligt uppgift under slavliknande förhållanden. https://www.facebook.com/Inhabitat/posts/10153059701547056

[iframe width=”537″ height=”302″ src=”https://www.youtube.com/embed/uZMU4AfoXX8″ frameborder=”0″ allowfullscreen>]

Källa: Plan B 3.0 – Lester R Brown (Earth Policy Institute)


Featured image: By Arian Zwegers (Moynaq, Aral Sea  Uploaded by russavia) [CC BY 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Värmen är inte mitt fel!

Det finns de som hävdar att vi inte har någon global uppvärmning, att människan inte har del i den temperaturökning som sker, utan att det är helt naturliga orsaker. För mig är det egoistiskt och inte hållbart.

Faktum kvarstår att sedan 1880 och fram till mitten av 00-talet ökade jordens medeltemperatur med 1˚C och 7 av de varmaste åren var under de senaste 9 åren. Korrelationen finns där. Kausaliteten är lite mer tveksam.

Bild: DonkeyHotey/Creative Commons

Konsekvenserna är bland annat att glaciärisarna smälter, spannmålsskördar minskar eller stannar av helt, vattentemperaturer stiger och fiskar får svårt att fortplanta sig i floderna, stormar blir kraftigare, precis som skogsbränder, det snöar mindre (glaciärer byggs inte upp igen) och regnar mer (översvämningar och erosion).

1˚C högre temperatur kan minska skördarna av majs, vete och ris med upp till 10% och 2˚C med mellan 35-60%. Detta till följd av växternas egna skyddsmekanismer mot värme och torka men också pollinerarnas minskade aktivitet.

Detta låter inte särskilt bra med tanke på att ”overshoot day” i år var redan i mitten av augusti.

Alla stora floder utnyttjas för bevattning av flera miljarder människor runt om i världen. Ganges i Indien och Bangladesh drygt 400M människor, Gula floden och Yangtze i Kina mer än 500M, Indus i Indien och Pakistan 200M, Brahmaputra i Bangladeshm Mekongfloden påverkar Kambodja, Laos, Thailand och Vietnam.

Mount Kenya har tappat 7 av sina 18 glaciärer och gjort flera lokala floder till torra säsongsfloder och gjort att över 2M människor hamnar i konflikt om vatten under torrperioderna.

Perus huvudstad Lima hamnar i akut vattenbrist om Andernas glaciärer smälter bort.

Coloradofloden rinner uppe Klippiga bergen och tillsammans med flöden från Sierra Nevada bevattnar den Kalifornien och delar av världen frukt- och grönsaksproduktion.

Jag vet inte hur ni känner, men är det inte dags att sluta chansa och fundera på hur vi kan hjälpa till att fixa det här?

Halmstadborna slänger väldigt mycket skräp jämfört med andra hallänningar och svenskar. Ska vi verkligen behöva göra det?
Kan vi se till att inte ta bilen överallt utan cykla eller åka kollektivt istället, även om det blir lite krångligt?


Källa: Plan B 3.0 – Lester R Brown (Earth Policy Insitute)

En hållbar framtid

Jag läser lite om utvecklingen i världen och hur vi har det med jordens resurser, bland annat i Plan B 3.0.

I år hade vi gjort slut på jordens resurser 13 augusti och lever sedan dess på ”kredit”.

Om varje kines 2030 spenderar sin inkomst på samma sätt som en amerikan gjorde 2007/08 så:

  • kommer Kina behöva dubbelt så mycket papper som producerades i hela världen 07/08
  • kommer de ensamt ha 240 miljoner fler bilar än som fanns totalt i världen 07/08 dvs 1,1 miljard resp 860 miljoner
  • för att serva alla bilar behöver Kina asfaltera en lika stor yta som det 07/08 planterades ris på
  • behöver Kina 98 miljoner tunnor olja per dag när hela produktionen 07/08 var 86 miljoner per dag och kanske aldrig blir högre

Då har vi inte räknat Indien, som kanske blir ännu större, eller de andra utvecklingsländerna runt om i världen.

Känns det hållbart?