Klimatförändringar – uppgift 1

Klimatförändringar, jordens resurser och samhället

Så blev det dags för första delen av tre i kursen om Klimatförändringar, jordens resurser och samhället. Jag har i huvudsak utgått från Plan B 3.0 och det blev vad det blev. Håll tillgodo.

Fram till tidigt 1700-tal påverkades jordens klimat i stort sett bara av solens instrålning och av kretsloppen själva då människans påverkan var minimal (bild 1). Det berodde till stora delar av att befolkningsmängden var låg, de flesta bodde på landsbygden och den teknologiska utvecklingen hade inte börjat på riktigt allvar vilket gjorde att det knappt existerade några av människan orsakade koldioxidutsläpp.

Bild 1.

I samband med att jordbruket effektiviserades i 1700-talets England kunde färre bönder livnära fler vilket bidrog till att befolkningstillväxten tog fart. Samtidigt blev fler arbetslösa efter att ha sålt sin jord och människor började söka sig till städerna där den växande industrin sökte arbetskraft (Wikipedia & SO-rummet – Industriella revolutionen). Under seklets andra hälft hade England blivit världsledande i handel och sjöfart och med stora lokala råvarutillgångar och från flertalet kolonier blev teknikutvecklingen till en industriell revolution som spred sig vidare genom Europa och övriga världen (Wikipedia – Brittiska imperiet, Norström).

Tidiga ångmaskinsmodeller som uppfanns i England och Skottland skapade möjligheter till stora effektivitetsvinster. Vatten pumpades ur gruvor, vävmaskiner kunde byggas och produktionen ökade när människor började ersattas av maskiner, vilka till stora delar drevs av kol.

Under dryga 200 år fortsatte den tekniska utvecklingen av maskiner och industrier och tillsammans med kemiska och medicinska upptäckter och utbyggd infrastruktur växte städerna ännu mer. Under 1950-talet accelererade utvecklingen på allvar. Då fanns teknikerna och infrastrukturen som låg till grund för en kraftig globalisering och urbanisering. Människor flyttade, transporterade och producerade i aldrig tidigare skådad omfattning och man tävlade till och med om vem som skulle komma först ut i rymden och sätta landets fana på månen.

Det ligger i evolutionens natur att den starkaste och bäst anpassade överlever. I vårt fall handlar det om att hinna först, att lyckas bäst, att bli rikast. Det har blivit en tävling och vi slår vakt om det vi tror vi behöver.

Varför kan man säga att de faktorer som påverkar människan (”drivers of change”) också påverkar varandra?

Tidigt, som bild 1 visar, fanns inte så mycket faktorer som påverkade miljön och klimatet. Vi som människor var inte så många, vi hade inte utvecklat vare sig teknik eller reglementen eller handel. Allt eftersom utvecklingen gått framåt har flera system utvecklats och det finns nu inte längre en enkel koppling mellan en orsak och en verkan, utan flera olika faktorer påverkar flera andra.

Ett tydligt exempel på hur olika faktorer påverkar varandra är från tidigare Sovjets beslut att göra Aralsjödalen (Aral Sea Basin) till ett centrum för bomullsodling för leverans till landets textilindustri. De två floderna Amu Darya och Syr Sarya användes för bevattning av stora områden av det som idag är Uzbekistan och Turkmenistan. Bevattningen var så kraftig att Aralsjön idag nästan är helt torrlagd. Det har gjort att handel och fiskindustri om nästan 50 000 ton fisk årligen helt har upphört och fiskar har dött och fiskare förlorat jobbet. Den före detta sjöbotten har torkat ut och sandhaltig jord har blåst långväga och gjort att intilliggande jordbruksmark blivit mindre produktiv. Här syns tydliga kopplingar mellan sociologisk styrning via ökad handel och anpassad teknologi som ökad bevattning har gett både förbättrat skörd lokalt men försämrad skörd annorstädes, förändrad lokal landanvänding och ändrad demografi (Plan B 3.0:77-78).

Hur påverkar förändringar på lokal eller regional nivå de globala förändringarna och tvärtom?

Exemplet ovan visar mest på effekter på lokal och regional nivå, men det finns även ett globalt handelsberoende med.

Här kommer ett par exempel på lokala händelser som påverkar globalt:

  • Lokala eller regionala värmeböljor i bördiga områden i storproducerande länder som Indien, USA och Kanada kan minska skördarna med mer än 5% vilket gör att den redan ansträngda tillgången till mat i världen blir ännu mindre (Plan B 3.0:49).
  • Ett annat exempel är de Pakistanska stammarna som vägrar ta emot poliovaccinering då och utrota sjukdomen för alltid (Plan B 3.0:154). Detta kan i framtiden göra det svårt att hindra en ny spridning över världen.

Här följer så ett antal exempel på globala faktorer som påverkar lokalt:

  • I Powerpoint-presentationen ”Miljötrender” kan man se en bild på en Argentinsk flod där ena flodfåran verkar övergödd med full algblomning medan den andra är jordfärgad, med stor sannolikhet orsakad av allvarlig skogsavverkning och bortsköljda jordlager uppströms.
  • Globala förändring av efterfrågan på majs och soja kan medföra lokal avskogning för odlingar eller betesmark. Det i sin tur medför att lokal nederbörd spolas bort i stället för att tas upp av skogen, avdunsta och driva längre in över landet (Plan B 3.0:89). Det gör att exempelvis jordbruk i inlandet blir mindre produktiva.
  • I syntesrapporten från Millennium Ecosystem Assessment ges exemplet med att en global efterfrågan på timmer kan resultera i ökad lokal avverkning i sådan utsträckning att skogens skyddande effekt försvinner. Det kan handla om att små partiklar i ytjorden blåser bort eller att regn blir till översvämningar som spolar bort jordlager.

Avslutningsvis ett exempel på en global-lokal-global påverkan:

  • Varmare klimat ger snabbare smältande isar vid polerna. Albedo-effekten säger att vit is reflekterar mer solljus än mörkt vatten och i takt med minskande isar går uppvärmingen och smältningen ännu fortare (Plan B 3.0:58 & 66).

Vad är viktigt i ett kort- eller långsiktigt perspektiv?

I PowerPointen ”Miljötrender” kan man utläsa att industriländerna släpper ut mest koldioxid och växthusgaser per capita i världen, med viss inblandning av de stora oljeproducenterna. Mellan 1990 och 2000 stod I-ländernas del i stort sett still medan U-länderna ökade precis som transporter till sjöss och i luften. Det går också att se att den stora ökningen globalt är förbränning av fossila bränslen, skogsavverkning och annat som ger ökad CO2-halt.

Som exempel bestod utsläppen i Sverige 2006(?) av 79% CO2 och 8% metan. 31% kom från transporter, 17% från industrin och 13% från jordbruket.

Det är viktigt att uppvärmingen stoppas. Man får inte enbart titta på koldioxiden som idag utgör den stora delen av utsläppen och undvika att titta på metan, för metan är 25 gånger mer poren som växthusgas än koldioxid (Plan B 3.0:66) och om exempelvis permafrosten i Grönland eller den ryska tundran smälter accelererar uppvärmingen ordentligt.

För att de länder som idag klassas som u-länder ska kunna bilda stabila och trygga länder där fler har det bra behöver vi göra ett antal saker. Kortsiktigt behöver vi ta fram alternativa värmekällor för att minska behöver att ved som bränsle. Bra exempel ges i Plan B 3.0 (s.154) på högeffektiva spisar eller rent av soldrivna diton.

På längre sikt behöver vi också ersätta olja som huvudbränsle för transporter. Idag drivs alla våra stora fordonsslag med bränsle från olja, med enstaka undantag.

Källhänvisning


Brown, Lester ”Plan B 3.0” (2007) Earth Policy Institute

Bernes, Claes ”En ännu varmare värld” (2007) Naturvårdsverket

Nordström, Albert (2014) Stockholm Resilience Center 
https://connect.sunet.se/p6zob1vby11/?launcher=false&fcsContent=true&pbMode=normal

Millennium Ecosystem Assessment ”Ecosystems and Human Well-being: Synthesis” (2005) Island Press, Washington, DC. 
http://www.millenniumassessment.org/documents/document.356.aspx.pdf

Powerpoint ”Miljötrender” https://dl.dropboxusercontent.com/u/32990898/docs/PP%20milj%C3%B6trender.ppt

SO-rummet – Industriella revolutionen
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen

Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Industriella_revolutionen

mån 9 okt 2015 kl 11:43

Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Brittiska_imperiet

mån 9 okt 2015 kl 13:12