Semester – politiklös tid

Har hela Sverige stannat politiskt sett? Jag tror banne mig det.

Traditionellt sett lever politikerna och partierna frånskilda övriga medborgare fram till ungefär en månad innan valet och då sätter de igång och presenterar och debatterar sinsemellan med förhoppningen att de ska få våra röster. Demokratiskt? Inte just det, men man luras lätt att tro det och det får stor plats i media.

När valet väl är avgjort ska regeringsbildning ske,  nya ministrar, departement och utskottsplatser ska skapas och tillsättas. Vid enstaka tillfällen ska även ett eller flera partier analysera eller stuva om på grund av valresultatet. Även dessa delar får stor plats i rapporteringen.

Tiden går och ibland är det fullt upp ända till Almedalsveckan då allt kulminerar och nästan inget annat verkar hända. Anti-klimax blir när veckan är slut och ALLA går på semester. Där är vi nu.

En intensiv höst, mycket har hänt under våren och sommaren har börjat gotländskt. Ett perfekt tillfälle för politikerna att gå tillbaka till vardagslunken och strunta i oss andra i dryga 2 år och göra oss varse det kommande valet genom en partiledardebatt.

Jag längtar faktiskt till hösten och Centerpartiets kongress i Åre. Utan den skulle nog insomnandet bli ett faktum. Nu finns det åtminstone en chans till fortsatta politiska diskussioner och en ny uppgradering av politiken, en version närmare 2.0.

Centralt styrda partier eller demokrati i realtid?

Många av de traditionella politiska partierna tappar allt fler medlemmar samtidigt som politikerföraktet verkar öka. Tankesmedjan Sektor3 anlitade forskare från Örebro Universitet som gjorde en studie som funkar som ingångsmaterial till Makthavaröl på Nalen i förra veckan.

Några partier får fler medlemmar, andra inte. Vissa partier räds inte medlemstappet andra jobbar med att få bukt med vad de ser som ett problem. Här kommer ett par reflektioner från min vimsiga hjärna.

Jag har en uppsättning åsikter och värderingar. Det har de flesta. Och precis som jag har många försöka att passa in sina värderingar på ett politiskt parti för att vid ett särskilt tillfälle avlägga en röst i valen till kommun, landsting/region och riksdag. Hur många tycker att alla värderingar och åsikter stämmer helt överens med ett parti? Inte särskilt många tror jag och det är en stor anledning till att så få väljer att bli medlemmar i ett parti. Det är svårt som det är att bara rösta.

Om man ändå väljer att bli medlem i ett politisktparti kan man ju agera på ett antal olika sätt. Antingen jobbar du bara med det du håller med om och slutar med det. Eller så assimilerar du och antar samma värderingar och blir en i gänget. Troligtvis är det så. Tyvärr är detta ett problem som gör att hela den politiska styrning blir ryggdunkande och man början jobba för att behålla de strukturer som stödjer dina egna värderingar och fördelar.

Politik 2.0 innebär att partierna använder sig av nya arenor för dialog med väljarna. Exempelvis kan företrädare blogga och twittra för att på så sätt få fler att känna sig delaktiga och rent av kanske till en grad att de väljer att bli medlemmar. Men, partiernas huvudsakliga inriktning bestäms fortfarande i styrelserum och i de centrala leden.

Om vi går ännu ett steg länge – in i Politik 3.0 – kan partierna decentraliseras helt och hållet och lämna demokratin till folket fullt ut. Möjligen finns det inga partier alls utan bara en moderator som håller i omröstningar. Tänk dig själv om alla omkring dig har en portfölj där alla värderingar och åsikter finns samlade och om man tar och lägger ut dem på ett bord ser det inte mycket ut för värden. Men när någon annan lägger sina ovanpå kan man börja se strukturer på de stället där gemensamma åsikter går ihop. Om sedan fler lägger sina åsikter ovan på de tidigare blir fler och fler åsiktsstaplar högre och till slut ser man ett antal som är större än andra och det är de viktigaste sakerna att jobba med.

De som har lagt ihop sina åsikter på detta sätt behöver inte vara i närheten av varandra på ett partitraditionellt sett, utan har bara vissa gemensamma värderingar. Detta skulle för mig vara en ultimat demokrati där åsikter och värderingar oavsett bakgrund eller tillhörighet summeras och ger en verklig bild av samhällets vilja. Värt att kolla in det demokratiska experimentet i Vallentuna.

Alliansen bidrar till att förstöra den politiska debatten

Alliansen har varit en enhet under lång tid och det var aldrig någon tvekan om att fortsätta samarbetet över förra valet och man stod även som vinnare med 49,28% av rösterna. När jag nu sammanfattar läget efter två veckors intensivt twittrande går det inte att komma till en annan slutsats än att Alliansen bidrar till att förstöra det politiska klimatet och debatten idag. Hur då undrar ni säkert. Jag ske ge några exempel som indikerar på det.

Politisk stolthet

De senaste veckorna har vi flera gånger sett hur debattinlägg, krönikor, bloggar och tweets som har gått till hårt angrepp mot Alliansens och de enskilda partiernas politik. Det rör sig om allt från utförsäkring av sjuka till Vattenfalls fallskärmar. Det som händer i debatten är att Alliansen står i ena änden och oppositionen i andra och de försöker desperat att klara sig ur de enskilda och otrevliga situationerna. Båda sidor är till bredden fyllda med prestige och lägger för mycket energi på att hålla sina åsikter som sanna i stället för att släppa lite på stoltheten och diskutera fram vad som är bäst för samhället och dess invånare. Alliansen står hårdnackat fast vid att den nya socialförsäkringen är bra men innehåller brister som borde ses över, men inget händer. De är helt klart rädda för att sträcka ut en hand och anamma oppositionens tankar för att få till en bra lösning. Ett exempel på att mer energi läggs på att skälla på andra är en socialdemokrat som menar att Alliansens brist på agerande finansierar jobbskattaavdragen. Den typen av uttal kostar mer än det smakar och gagnar ingen annan än de redan övertygade. Det gör också att motståndet mot båda sidor ökar och föraktet mot politiker likaså.

Socialdemokraternas tillbakagång justeras med stora medel och ny partiledare och styrande skikt har tillkommit under mars månad. Senaste mätningen från Skop visar att Socialdemokraterna ökar lite grann medan Centern och Kristdemokraterna trillar under 4%-gränsen och skulle hamna utanför Riksdagen vid val idag. Att jämföra med riksdagsval är inte helt rättvist eftersom det ofta tillkommer och då ökar siffrorna för båda partierna. Centern siktar nu på ett nytt idéprogram till extrakongrssen i höst samtidigt som krav på en ny partiledare bubblar fram. Jag tro inte att det kommer att för att Centern ska mäkta med att vända uppåt från  på kräftgången.

Kompromissandets avgrund

Centerns Johan Lindander säger sanningen om Alliansarbetet:

“Vi är en del av regeringen och regeringen fattar alltid beslut i enighet. Vi måste göra kompromisser, så fungerar politiken”

Vid senaste valet fick Alliansen tillsammans dryga 49% av rösterna i riket 2010 som fördelades så här:

M 30%  (61% av Alliansen)
C 6,5%  (13%)
Fp 7%  (14%)
KD 5,5%  (11%)

Om man applicerar Lindanders uttalande på fördelningssiffrorna ovan innebär det att Centern måste kompromissa bort 87% av sina åsikter, förutsatt att de är ensamma om åsikten i Alliansen. I de frågor de har mer eller mindre gemensamma drag med andra partier minskar siffran och möjligheten till att driva igenom partiets egna åsikter ökar. De frågor det handlar om är bl.a. IPRED, FRA, PNR och datalagringsdirektivet. Piratpartiets ordförande Anna Troberg har skrivit om hur Centern snuvar väljarna på integriteskonfekten. En stor del av sympatisörerna känner sig lurade och svikna då Centern gång efter annan kompromissar i frågor som väljarna brinner för och det får till följd att stödet minskar.

Bryt alliansen nu

Det jag vill visa på är att Moderaterna har en alldeles för stor makt över Alliansen och den enda chansen Centern och de andra partierna i Alliansen har att överleva valet 2014 är att bryta upp nu och börja föra en varmare politik med vitala debatter som visar på en vilja att göra saker bättre och inte fokuserar på allianser och blockpolitik. Det gynnar ingen mer än toppen. Sätt ner foten och ta mer plats eller bryt alliansen.